Tänk vad låg värk kan göra en. Under måndag och tisdag sov jag nog den mesta tiden på dygnet. Även fast de under tisdagen borrade som tusan i trapphuset för varm och kallvatten rören som de håller på att byta.

Igår var de inne i lägenheten och drog rör i hallen och badrummet. Så speciellt lungt hade jag inte igår.

Idag ska de borra ont från trapphuset in i lägenheten. Men i dag får de jobba själva jag drar till lugnet på jobbet istället. Tog ned hatthylla igår så de kan dra rör till köket.

Nu är jag halvvägs på mammas poncho. Det ska vara spindlar men tycker det ser mer ut som blommor. Har även börjat på den andra delen imorse. De första varven går fort.

I Måndags så var det legoverkstad på soffbordet. Och nu önskar de sig alla delar till träskpoliserna.

Om jag ska återkomma till det jag tog upp i början så är det otroligt vad låg jag var i måndags och tisdags. Det kändes nästan som jag skulle ge upp. Sluta kämpa. Funderade på vad som skulle hända om jag gjorde det. Kom till slut på att det skulle nog bli värre. Så igår kom energin tillbaka och jag kan säga vad då ge upp? ALDRIG. Jag har ett liv som bara kan bli bättre. Jag har två underbara barn, goda vänner och gossiga hundkompisar. Någon gång vänder det. Måste bara kämpa mig igenom hindren först. Och förhoppningsvis så lär jag mig något av dem så jag inte hamnar där igen.

Nu gör vi torsdagen. Det blir pannkakor till middag. Kram till er alla