Har funderat lite på vårt samhälle idag. Facebook, Instagram, Twitter mfl. På dem sätter vi ut allt roligt vi gör. Allt gott vi äter. Hur bra allting är. Men allvarligt hur bra är allt. Allt flera blir utmattade och försöker hitta magiska sätt att komma tillbaka igen. Är det någon som funderar på varför vi blir utmattade och får alla diverse konstiga sjukdomar av det? Själv tror jag vi är överinformerade av allt. Människan som martyr är nyfikna och vill lära sig mer hela tiden. Men vi är oxå ett flockdjur som behöver närkontakt och värme av andra. Nu när Internet finns med de alla möjligheter att sitta hemma och chatta men vänner och släktningar eller kollegor. Behöver vi inte träffa folk. Vi har ju kontakt ändå utan att ses. Och då hinner vi med alla de saker vi ska hinna med utan att träffa andra som inte är den allra innersta kretsen. Men all information och allt mindre umgänge så tror jag vi blir utmattade. Kanske låter konstigt. Men fundera när gjorde du något spontant besök senast hos en vän eller äldre släktning senast. Liksom bara åkte dit utan att du hade planerat det flera dagar innan eller bokat tid med den personen. När var det? Jag tror att inklusive mig själv att det var så länge sedan så man inte minns det. Jag vet att när jag var liten och ville leka med någon gick jag och plingade på och frågade om den personen vill komma ut och leka. Nu SMS föräldrar varandra och frågar för barnens räkning om barnen vill leka. Vi lär inte våra barn att vara spontana heller. Jag tror att innan FB, Instagram, Twitter mfl använde vi vår nyfikenhet till att umgås och prata personligen med varandra. Och då mådde vi bättre. Visst det finns undantagsfall. Det finns det alltid.

Ja jag vet att jag har folk som tänker och bryr sig om mig där ute i cypervärlden. Men nu kanske jag behöver mer den mänskliga, personliga kontakten. Jag vet inte. Men igår kom min kompis förbi och tog en kopp te på balkongen. I natt sov jag mycket bättre än vad jag har gjort på väldigt länge. Vet inte om det hörde i hop. Men vill tro det.

Jag kanske inte är världens roligaste person just nu. Har nog aldrig varit det. Men jag är ganska rolig och en god lyssnare. Brukar vara duktig på att ge råd till andra. Använder tyvärr inte alla bra råd på mig själv. Men jag försöker. Jag vet inte hur jag ska förklara detta. Men jag har lärt känna mig själv väldigt bra. Jag vet mina fel och brister. ( eller vad det heter) jag vet mina bra sidor oxå. Min styrka. Men det jag inte vet är hur jag ska använda dessa till min fördel så jag mår bra igen. Försöker hitta det.

Så till alla cyber-vänner jag är glad att ni finns. För visst blir man glad när man märker att det finns de som tänker på en.

EN FREDAGSKRAM TILL ALLA.

Har liksom tappat lusten med det mesta. Värken tar över. Försöker verkligen göra saker som är positivt för mig. Jag har lagat scenkonsten från Gotland.

Det gjorde jag för ett par dagar sedan. De står fortfarande på brickan.
Har försökt att organisera mitt liv och få mig att göra lite varje dag. Hittills har det gått ganska dåligt. Men jag hade roligt när jag gjorde min lista.

Som i går satte igång en tvätt men hängde den inte. Men jag var hos dietisten, som jag senast var hos veckan innan midsommar, trodde jag hade gått upp i vikt. Eftersom jag har slarvat med maten och inte kunnat tränat pga värk. Men så var det inte jag hade gått ner 2 kg. Wow alltså ner två jäkla kilo. Vad ska jag dra för slutsats av detta. Ha en jäkla värk slarva med matintaget och träna minimalt? Nä sluta slarva och träna lite mer så kanske de går ner mer. Eller Hur? Så ska jag tänka.

Hur tusan ska jag vända på den nergående spiralen. Den drar mig längre och längre ner. Varje dag, varje timme, varje minut, varje sekund är en kamp för mig. Vill inte att det negativa i mig ska vinna. Vill vara den där glada och positiva tjejen jag brukar vara. Jag brukar ju hitta något positivt i allt negativ på något sätt. Nu har jag tappat lusten för det mesta. Det roligaste jag har är att höra killarna diskutera sina spel med varandra. De har talat om för mig att de har roligt så jag behöver inte oroa mig för dem. Vi tittar på film på kvällarna. David sommar typ efter en halv timme. Joakim klarar en halvtimme till. Så jag sitter och tittar klart innan jag får dem i säng. Har lyckats genom att prata genom ett gosedjur med Joakim att börja använda deo. Han har börjat lukta svett och David har klagat högljutt på det. Så jag tänkte det var bäst att fixa det innan skolan så han inte blir retad för det. Det skulle bryta ner honom. Så han har nu en kvällsritual med att tvätta sig under armarna och sätta på deo. Att typ hela badrummet är nerblöt struntar jag i.

Jag blir glad och får energi när jag få träffa folk. Behöver det. Min kompis kan ju inte komma varje dag till mig. Så om någon annan har lust för fika välkomna.

Ha Det!

..men träningen. Det gör så in i helhet ont bara. Gick två korta långsamma promenader i går. Idag har jag hittills gått en. När jag ko hem var jag tvungen att sätt mig i trappen innan jag gick upp. Tårar rann ner för kinderna. Har läst på om fibromyalgi och den bästa smärtlindring är träning som promenader, simning och vattengympa. Vattengympa ska jag test men den börjar inte förrän september.så tills dess tänkte jag sättas på promenader. Sjukgymnasten så att det skulle göra ont innan det blev bättre. Så kvällens promis går till affären för att köpa lite fredagsmys. Har insett att vin inte är det bästa för mig just nu. Även fast ett kallt vitt vin på balkongen skulle vara mysigt. Det får bli loka Crush istället. Lite choklad oxå. Kanske vi får se.

Idag skulle min kusin Elin ha blivit 43 år. GRATTIS ELEN PÅ FÖDELSEDAGEN. Hon har nu varit borta i 21 år. Så nästa år kommer hon ha varit borta lika många år som hon fanns. Det är konstigt med tiden och att livet bara rullar på. Man funderar på vad som är viktigast i livet. Är det mycket pengar så man kan köpa vad man vill typ. Eller att man mår bra och känner sig lycklig där man är. Jag tror på den sista men pengar underlättar förstås. Tyvärr har jag inget av det just nu. Har haft det och kommer nog att ha det senare i livet.

Jag har gjort lite rabarberkräm för att mynta upp mig lite.

Nä nu sätter jag på mig skorna och ryggsäcken och går till affären sen tar jag fredagskväll.

Trevlig fredag

Det känns som jag skriver samma sak hela tiden så därför har jag inte skrivit på några dagar. Vad har hänt de senaste dagarna?
Om måndags gick jag till vårdcentralen och fick reda på att min läkare inte skulle komma först en till en och en halv timme senare. Jag bokade tid till tisdagen istället och gick till affären istället och handlade lite. Hittade en rolig tidning som heter Egentid!

Fastnade för prick till prick. Och på något vis lyckades jag städa köket och gjorde några prick till prick. Gick liksom emellan. Köket blev fint och en massa figurer blev gjorda.

När jag gick och lade mig upptäckte jag vad fint det lyste på balkongen av min solcellslampor.

I tisdags gick jag till läkaren igen. Bilen sjukskriven på heltid månaden ut. Hoppas värken ger sig lite så jag kan jobba igen. Resten av dag gjorde jag typ inget. Sov mest.

I dag onsdag har jag varit hos sjukgymnasten. Har blivit inbokad på vattengympa. Men den börjar tyvärr inte förrän i september. Så tills dess ska jag försöka röra på mig som promenader i lugn takt. Tydligen är det extra viktigt att träna och hålla igång kroppen när man har fibromyalgi och liknande diagnoser. Nästan ännu viktigare än när man är frisk. Små promenader varje dag. Så småningom måste även hjärta och lungor få anstränga sig. Sjukgymnasten talade om att det kommer att göra ont efter träningen men värk efter träning är ju bättre än värk efter en dag då jag inte har gjort något. Psykologisk lättare att hantera värk efter träning för då vet man ju varför. Annars har jag mest sovit idag oxå. Ska ta en sväng till affären och köpa Bregott. Har satt på min favorit lista på Spotify. En massa bra hårdrock. Får lite energi av musiken så jag håller mig kanske uppe tills det är dags att sova för natten. Jag ska göra som min läkare så till mig i går fortsätt och kämpa du är bra på det.

Hur mycket ska man kämpa egentligen? Svaret är väl så länge som jag har mina barn och de behöver mig. Och efter egen erfarenhet behöver man sina föräldrar långt upp i livet. Det är bara på vilket sätt som ändras ju äldre man blir. Så jag får väl fortsätta och kämpa livet ut. Jag hoppas att jag lever lika länge till. Hoppas bara att jag kommer småningom får det lite lättare med värk och ett mycket gladare liv. Börjar nu med att promenera varje dag. Ska nog ha bra musik i öronen när jag traskar så går det nog lättare.

Ha Det!

Jag tag värktabletter var sjätte timme ändå värker det så jäkla mycket. Vill pyssla och göra fint hemma. Men värken hindrar mig. Har iallafall fått i gång mina två maskiner. Disk och tvätt. Så nu arbetar dem. Det tog kanske 10 minuter. Nu är jag genom svett och det värker. Man säger att svenskar är avundsjuka. Just nu stämmer det på mig. Men jag är inte avundsjuk på att ändra har mer pengar, har dyra bilar, åker utomlands osv. Utan jag är avundsjuk på alla som mår bra. Som kan ta en promenad, gå till gymmet. Städa sitt hem utan att behöva vila var 10:e minut. Röra sig utan att kroppen skriker ut värken. Inte ha tryck av ångest i bröstet. Kunna leka och göra diverse saker med sina barn. Det är jag avundsjuk på. Det är lättare att lära sig leva med lite pengar än att lära sig leva med värk som hindrar en att göra det man vill.

Vissa dagar vill jag bara gömma mig för omvärlden. Samtidigt som jag vill ha sällskap. Skulle behöva gå till affären och komplettera lite. Har varit på väg sedan i fredags, det är söndag nu. Mina principer att barnen inte ska spela så mycket är helt borta just nu. Jag har det lugnare när de spelar. Ser bara till att de får mat i magen. Det är ju iallafall sommarlov. Men orkar inte tjafsar med dem just nu. I eftermiddag så kommer Peter och hämta dem. Försöker packa ihop de saker de ska ha med sig. Men har faktiskt ingen aning vad jag håller på med. Försöker pigga upp mig med att spela musik. David gillar det. Joakim säger inget men vi har inte samma musiksmak. Men han står nog ut för han vet jag mår bra av det. De kommer och kramas i mellan åt med mig och säger att de tycker om mig. David springer in med diverse vapen och skyddar mig från diverse fienden. Ibland dör han dramatisk på min säng. Efter en sekund är han på benen igen. Jag tror de har det ganska bra ändå.

Målade två krukor till mamma och Moltas när vi hade vår pyssel dag. När vi var hos mammas vänner passade jag på att ta kort på deras stenkonst och mask. Ps. grisen i mitten är bara dekoration ds. Och statyn är inte heller från pysseldagen. Men den är fin.

Sätter in några andra fina bilder från Gotland mest barn och hund faktisk.

Ha det!

I natt har jag sovit gott i min nya säng. Den är hög så jag kan nästan vifta på bena när jag sitter på kanten.

Tänkte göra en sänggavel av detta tyg. En plawoodskiva, lite fyllning, och upp på väggen. Den sista vet jag inte riktigt ska man sätta fast den på väggen eller ska man sätta fast den i sängen? Får fundera lite till. Orkar iallafall inte nu.

Förlorade en del bilder från förra mobilen. Bara en del lyckades jag få över på Google drive. ????

Igår kväll började fötterna och mena värka som fan. Ena foten så mycket så jag lindade den. Lite bättre nu. Men en jädrans värk i nedre delen av ryggen i stället.

Ikväll ska vi äta lammstek. Så jag ska marinera den snart. Det blir första gången jag gör det. Så håll tummarna för mig.

Ha en trevlig lördag.

Efter två och halv vecka på Gotland är det skönt att vara hemma igen. Ordspråket "borta bra men hemma bäst " stämmer verkligen. Hur underbart det än är på Gotland så är det bäst hemma med mina saker. Visserligen skulle jag kunna ta mitt pick och pack och flytta det till Gotland. Men får vänta på det tills barnen är större och inte bor varannan vecka hos mig.

Det har varit en "lugn" semester. Nja om det man har en valp runt sig så blir det väldigt intensiv. Mina killar har ju inte heller varit de lugnaste. Men efter lite bett av en liten valp och pip och tjat från killarna har det varit lugnt. Vi har mest varit hemma några utflykter till Visby, bekanta, och bil tur till Östra sidan. (Vi bor på västra sidan. Gnisvärd i närheten av Tofta) 

Lite pyssel gjorde vi. Vi fick besök av mammas (även mina) vänner som kom med sin husbil och sov över. Då målade vi på stenar. Limmade i hop dem gjorde jag oxå. Men tyvärr så får jag laga dem nu. De gick sönder i frakten hem. Men det är bara att ta fram limpistolen och laga.

Jag fick lov att byta mobil. För min gamla trotjänare gick inte att ladda längre. Så jag har varit modig och byt från Sony till Samsung 8+. Men har tyvärr inte alla bilder. Försökte lägga över bilder på googel drive , men vet inte om jag har lyckats ännu. Så det kommer förhoppningsvis mer bilder senare.