Tror solen har börjat skina i mig oxå. Det är tvära vändningar i måendet för mig. Från orkeslös till energiknippe. På någon dag. När jag är orkeslös får jag verkligen kämpa att göra små saker. När energin sprutar i mig får jag kämpa att hålla tillbaka. Och jag tror att det sista är svårast. Vill göra så mycket men måste komma ihåg att det finns en morgondag oxå. Idag ska jag fixa min andra pallkrage. Ska kanske så lite. Grilla middagen ska jag göra. Kanske spela lite badminton med lillkillen. Ligga en hel del i solstolen och bara njuta av trädgården. Och javisstja storkillen och jag ska cykla lite. Har ni tänkt på att om man skriver ner allt man gör en dag så blir det ganska mycket även fast man tycker att man inte har gjort något. Kommer nog klämma in lite tvätt. Ni vet sätta på en maskin, hänga och vika. Men jag lovar jag ska vila en massa oxå. Och det jag inte gör i dag gör jag imorgon.

Ha en bra dag

Det var några som reagerade på mitt inlägg igår. Och ville tydligen läsa om mitt elände. Skriver väl lite till då.

Igår kände jag mig urusel. Årkade faktiskt inte göra middag. Min minsting sa det går bra med pannkakor. Jag sa då får du göra dem själv för jag orkar inte. Ok då gör jag plättar sa han. Fixa till smeten kan han fick stötta lite med stekningen men han gjorde det 98 % själv. Och jag fick smaka lite oxå. Stora killen blev sur och stängde in sig och jag sa förlåt men ta vad du vill eller ingenting idag orkar jag bara inte. Om han inte smög upp så åt han inget igår. Men när jag gixk och sa nu är det dax att lägga sig så fick jag ett leende. Så det blev bra där med. Men som mamma känner man sig skit dålig när det blir så här. Tog fram köttfärsen så det blir något ned den i kväll.

Gjorde klart en diamond-tavla i förrgår tyvärr saknades det 7 pärlor i en färg. Så irriterande. Men satte ut en fråga på en fb-sida och frågade om någon hade denba färg. Och vet ni vad det var npgon som hade det och dem kommer nog idag så idag blir tavlan nog hel färdig. Så här ser den ut utan de saknade pärlorna. Se lär inte se var det saknas.

Och så började jag förbereda mig för en ny tavla. Att sitta och dutta och lyssna på bok är terapi.

Kom inte ut på någon promenad igår. Men efter jag har skrivit detta tänkte jag klä på mig och traska ut på en. Det är stegtävling på jobbet igen. Så måste ge npgra steg till grupoen varje dag.

Det känns bättre idag iallafall.

Ha det

Ja varför skriver jag inte på min Blogg längre? Jo det känns som jag bara skriver om det negativa i mig hela tiden. Hur roligt är det att läsa? Jag skulle tycka det var jätte tråkigt. Men är just nu sjukskriven för depression så det är mycket negativt i mig. Jag gör saker som jag vet att jag blir glad för. De håller mig ovanför ytan. Men jag vill inte bara vara precis ovanför med nästippen jag vill att det är hela jag som står på fast mark. Men vet inte längre hur jag ska komma upp. Jag vet hur jag överlever men hur går jag vidare. Trodde jag visste det. Men det kanske är så att ju fler gånger man har sjunkit så blir det svårare och svårare att ta sig upp. Jag har hela tiden varit rädd att jag inte ska klara av att komma upp om jag faller. Är jag där nu? Kommer jag gå på autopilot och överleva utan att leva? Jag vet inte. Kämpar på och hoppas på att komma upp lite mer hitta saker som gör att jag kommer upp ur detta vakum känslan. Finns men finns inte.