Jaha vaknade upp till ett vitt landskap idag. Vinterkängorna på igen.

Nästan en vecka på Gotland. Som gick för snabbt. Jag och barnen sa extra mycket hejdå till Rasmus. Om inte ett mirakel inträffar så var det nog sista gången vi såg honom.

Det var bra för själen att komma bort från Stockholm efter det otäcka som hände fredag den 6 april. Har gått igenom min det som hände om om igen. Känner mig lycklig lottad som lever och som inte var på Drottninggatan och fick se lastbilen och vad den hade orsakat med egna ögon. Räcker så väl med alla stämningar och känslor man hade när man tog sig i från centralstationen. Har sovit dåligt sedan dess. Eller jag har sovit med det har inte känns som det. Så är himmla trött.

Har pratat med min husläkare om fibromyalgi som hon var övertygad att jag har. Bad att vi skulle utreda om så vad fallet. Då sa hon att man inte kan sätta den diagnosen uttan det var mer en slask diagnos. Men vad jag har läst mig till så tycker jag det verkar som forskningen har kommit framåt och man kan vist diagonisera fibromyalgi och att det finns hjälp att få. Min smärta vandrar runt i kroppen stannar några dagar på ett ställe fortsätter sedan till ett annat ställe. Om det är fibromyalgi jag har måste jag tänka om hur jag tränar. Måste hitta mjukare former och inte överanstränga musklerna så värkren kan tillta. Inte så att jag ska sluta utan bara göra på annat sätt. Behöver tänka om med mycket så jag kan hålla det på en nivå så jag kan leva och må bra. Jag får söka mig vidare till någon annan doktor som är mer uppdaterad.

Lite hand arbete och pyssel har vi lyckats med. David gjorde klart sin lilla väska med ett ytterficka.

Själv har jag broderat lite men inte så mycket så jag har fotat det.

Tog en tur till favo stället som enligt webben var öppen men i verkligheten stängt. Men ett kort tog jag iallafall.