...det skulle ha varit din födelsedag idag. 43 år skulle du ha blivit. Grattis älskling hoppas du har det bra där du är. Här är det inte bra utan dig. Om du skulle ha varit här hade jag nog sjungit för dig och köpt dig fallskärmssnöre så de kunde göra armband av. Du var lite pysslig du med. Kom du i håg pärlplattorna du gjorde. Har en på jobbet som är då fin.

Vilket pysselpar vi kunde ha blivit om man tänker efter. Men på något sätt masar livet på. Ja vi hade strulit på slutet. Jag hade satt ner foten. Var tvungen till det för barnen och min, men även din skull. Men jag trodde vi skulle reda ut det. Det skulle ta tid. Jag mådde dåligt hade ingen ork. Var/är helt utbränd. Förstod faktiskt inte riktigt varför. Jag hade allt det jag hade önskat mig. Två underbara barn, kärleken och ett roligt jobb. Varför i helvete mådde jag inte bra. Men började känna mig starkare. Men tydligen var det tvärtom för dig. Önskade jag hade mått bättre så jag hade kunnat vara ett bättre stöd för dig. Även fast jag hatar detta ord så var jag den starkare av oss. Men just då var jag inte tillräckligt stark. Du är saknad av flera än du trodde skulle sakna dig. Du var en omtänksam människa men hade en elak sjukdom som du hade fått med generna. Tänk om man skulle kunna göra en operation som hade ökat chanserna för dig. Som jag kan göra med min gen. Men allt man ärver kan man inte göra något åt.
Nä ska försöka läsa lite nu Älskar dig gubben och grattis ännu en gång.