Känner mig som en mähä idag. Vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men typ hemma börjar det bli en riktig nedgång. Inte bara diskbänken. Blommorna slokar och Dammråttorna dansar. Jag ser det men vill inte bry mig. På jobbet gör jag mitt jobb och har trevligt med arbetskamrater. Men känner som jag är lite på undan taget. Egna tider har inte hunnit lära mig allt som jag borde pga utbrändheten. Alla säger till mig det tar tid att komma tillbaka. Du har varit långt ner och bara börjat klättra upp. Men jag är så trött på att må så här. Vill vara glada och ha energi i kroppen. Jag vill orka ha min städdag hemma en gång i veckan. Att det är grejer framme gör inget om man röjer engång i veckan. Vill orka gå mina promenader. Vill orka lära mig mycket saker på jobbet så jag kan känna att jag är en viktig del av det. Men gör inte det orkar inte. Vill inte. Vad vill jag göra då? Just nu vill jag krypa upp i soffan med en virkning och en stor kopp te och vara där hela dagen utan att prata och umgås med någon. Samtidigt vill jag göra en stor städning hemma,. Planera nya köket. Jobba heltid och lära mig allt som en telefonist ska kunna förutom att låta trevlig i telefon. Vill ta en lång promenad med bra musik i lurarna när jag kommer hem från jobbet. Hur kommer det att bli. Till jobbet, svara trevligt i telefon. Ha trevligt med kollegorna. Åka hem titta på eländet och lägga mig och vila i sängen. Kommer på vi sex-tiden att jag kanske skulle äta något. Kryper upp i soffan och slö tittar på tvn. Virka kanske men inte säkert. Så kommer det att bli.

Var är positiva Pia någonstans? Vet inte. Just nu har jag ett stort svart hål i mig som växer . Och jag vet inte hur jag ska stoppa den att växa.

Det kommer tydligen att gå över, säger de som vet. Det kommer att bli bra. Men när. Hur länge måste jag kämpa med detta mörker?