Som vanligt är jag typ 40 minuter förtidig till mina möten på PBM. Idag ska jag träffa psykologen och prata om KBT. Varför är jag så tidig då? Jo jag vill inte komma försent och jag litar inte på att dö går i tid. Så nu när jag har tid så gör det inget att jag är tidig. Jag tar mig en kopp te och slappnar av. Idag skriver jag på bloggen. Andra dagar lyssnar jag på min bok.

Igår så bakade jag lantbröd i lergryta, blev så gott. Den blev lite blek bara.

Håller på att klä in en låda med lock. Den här typ fått stå och vila i veckan medans jag kom på hur jag skulle göra men stänganordningen. Mamma kom på sy ett knapphål. Så jag gjorde det. För första gången på min symaskin. Sydde sedan ett kors så det ser ut som jag har förstärkt där jag limmade fast den. Sydde sedan fast en knapp. Det blev väl inte världens snyggaste men om några kartongerlåder kommer det bli det. Är nöjd iallafall. Mjölkpaketen i bakgrunden är något som David gör. Tror det ska bli en båt.

På tal om David så så han en så rolig sak till mig i går. Mamma du är så kreativ. Du tar gamla saker och gör dem så fina. Och det så han efter jag frågade honom om lådan blev fin. Han kom på att vi hade en bytardag på gården och jag tog en gammal väska och gjorde om den. Man blir så glad för sådana kommentarer.

I fredags var jag och hälsade på kollegorna på jobbet plus chefen. Det kändes bra. Börjar längta lite smått efter rutinerna att gå i väg och jobba igen. Men den här gången får läkare eller teamet bakom mig på PBM säga när de tror jag är redo. Jag är väl mest orolig att misslyckas. Och vem är inte det? Jag träffade även en god vän som så så bra saker om mig så det värmde i mig. Kände där har jag en riktig vän. Härligt att känna så.

Mina stackars barn får stå ut med mycket från mig. Men jag tror det är bra för dem. Har fått en ljudfil där man ska sitta och lyssna på en röst som pratar lugnande om typ hur det känns i fötterna när dem rör golvet. I typ fyra minuter sitter de med mig. Den första minuten är det pust och stön från den Joakim sedan blir han tyst och lyssnar. David känner lyssnar och känner så det hörs. Detta är för att lära sig medveten närvaro eller mindfulness som det heter på engelska. De ställer verkligen upp för sin mamma. Jag säger till dem att de blir piggare så de kan spela bättre.

Oj vad tiden går snabbt när jag skriver. Nu är det bara fyra minuter kvar.