I bland känns det hopplöst att göra sig till för sina barn. I dag t.e.x så gick jag med dem till Sätunaparken så de kunde leka där medans Peter var hos tandläkaren. De hade tjatat hela morgonen på att de ville dit. När vi var där så var allt frid ocg fröjd. När peter sedan kom så fick de klättra i spindelnätet /en klätterställning/ vår lilla klättrar kille david klättrade vigt upp till toppen på engång. Sedan gjorde han det två gånger till. Joakim är nog lite som mig när det gäller höjder så han vågade inte klättre så högt. Efter det så åkte vi upp till Ica maxi och handlade lite sedan åt vi lite korv som lunch. Efter det kom vi på att vi skulle åka till Prästängarna i Sigtuna och träffa vänner med tre barn så dels vi fick trevligt sällskap samt att barnen fick leka av sig oxå. Vi hade så trevligt där så vi åkte in till sigtuna och sätta oss på en filt i parken så barnen kunde springa. Vi passa på att äta lite glass, joakim tog en påse dubbeldäckare i stället.

Efter allt detta så skulle man ju kunna tänka sig att barnen skulle tycka att det var bra. men inte tyckte de det när vi skulle åka hem utan det blev gråt och skrik och de talade om att vi aldrig gjorde något roligt och så. Men jag tror de var ganska nöjda ändå. för att de skulle bli riktigt nöjda gick vi ut på gården ett tag innan middagen.

Joakim är nog lite nervös för morgondagen. HAn börjar på fritis då. Ha kom inte i säng förrän kvart i nio. han brukar sova vid halv åtta. Så i morgon börjar alltså inskolningen för vår stora son.

Håller på att vikra en korg av trikågarn. det är så roligt att jag har svårt att låta bli och det känns i handlederna. Men jag ska försöka hålla mig tills i morgon. medans jag skriver detta så kommer David upp och la sig i soffan och somnade om. De är så söta när det sover.

God natt!!