På väg till jobbet. Det var tre och en halv vecka sedan. Har min paus hjälpt? Ja tror det faktiskt. Känner mig inte lika tung i sinnet, värken är på en nivå som jag hanterar. Jag kanske inte är 100 % bra men när var jag det. Det går åt rätt håll. Är nog lite nervös att börja igen. Höll på att glömma medicinen. Hade gått ner en trappa när jag kom på det. Vände och tog dem. Jag glömde stegräknaren, tog av mig den när jag duschade och nu liggee den där jag la den. Men om jag tar en lunchpromenad så vet jag att jag får ihop minna steg.

Stckade färdigt Moltas nya tröja. Den är stickad i reflexgarn som ni ser.

Nu kommer han synas på sina promenader med matte.

Det är konstigt att man hela tid upptäcker nya saker med en själv. Jag kan inte förklara men under dessa tre veckor har jag lärt mig nya saker om mig själv. Förstår varför jag gör på ett viss sätt i vissa situationer. Vet vad jag ska göra när jag känner mig på ett viss sätt. Hur jag motverkar negitiva singnaler i mig. Hur jag vänder det till positiva singnaler istället. En insikt som har blivit tydligare för mig är om jag inte är ärlig mot mig själv kan jag inte vara ärlig mot andra. Om jag inte kan acceptera mina egna fel och brister hur ska jag kunna acceptera andras. Ni förstår vad jag menar va?

Ha det bra så hörs vi morgon.

Efter en vecka av sjukskrivning hur mår jag då? Ja lite mindre ont. Tjoho. De svarta tankarna har blivit åt det gråa hållet. Jag man kan väl säga att det har gått framåt. Vädret är ju inte så hjälpsam just nu. Temperaturer som stiger och sjunker i raketfart för värrar värken. Men eftersom jag blivit lite mer positiv i sinnet är det lite lättare att ta värken. Inte lätt men lättare om jag får var extremt tydlig.
Kom in i duschen i dag. Var det skönt. Nja. Skönt att bli ren men de jävla vattenstrålana bränner på huden. Jag har den mjukaste strålen på. Som gör det skit svårt att få ut schampo och balsam hur håret. Men ändå bränner det på huden. Men nu när jag ligger i sängen och tar igen mig känns set skönt. Som ett hårt träningspass skit jobbigt när man är mitt i det men underbart efter. Ska äta frukost, nä det blir brunch när jag ser på klockan. Ska låta håret torka sedan ut på en promenad.
I förr går tog jag några vintriga kort som jag vill dela med mig. Kram

Var hundvakt igår. Hur han sitter med bakbena på den röda mattar vet jag inte. Men söt är han.

Ja vörken blev förmycket för min hjärna eller psyke rättare sagt. Kände hur jag sakta drogs ner i min brunn. Sökte upp men terapeut och husläkare slutade med att jag fick muskelavslappnande och börja med soroten igen samt tre veckors hel sjukskrivning. Så paus på krav att stiga upp och ta mig till jobbet. Fick ett nytt jobb att göra dessa tre veckor. Promenera, vila, och ta hand om mig själv. Så jag gör dessa tre saker förfullt nu. Tog en promenad i förmiddags vilade efter. Pysslat lite i min bujo och stickat lite. Jag kommer att vara i toppform om tre veckor. Ja ni förstår vad jag menar psykiskt alltså. Fysiskt kommer det väl vara mindre ont och kanske lite bättre kondition.

Det kommer att vara mer spoadisk skrivande här på bloggen dessa tre veckor.

Ha det!

Alltid jag säger bara alltid när jag har haft en dag med skit värk och nästa dag mindre så tror jag att jag inte behöver några värktabletter tydligen. Har inte tagit några nu på morgonen kan bara säga inte bra behöver dem. Som tur är har jag på jobbet men det är en timme innan jag är där. Jag förstår inte hur det alltid blir så. Vet ju att jag behöver speciellt på morgonen för att ta mig igenom dagen. Kvällar och nätter kan jag hoppa för oftas så gör dem ingen värkan då. Skärpning Pia.

Jag skrev fel att jag skulle på viktkontroll i går, det är idag så håll tummarna att jag står stilla eller gått ner.

Håller på att virka en liten överraskning till någon. I går virkade jag några korkskruvar. Faktisk första gången. Lite pilligt men roligt.

Igår överlevde jag en väldig smärtsam dag. Värken låg på 8-9/10 typ hela dagen. Boven till det tror jag beror på den stora temperatur skillnaden som var mellen måndagen (16,7°C) och tisdagen (3,3°C). Temperaturera var på morgonen. Min kropp gillar inte det. Den säger ifrån på engång. Och det är inte mysigt med minus 16 men minus fem kan det vara och det är ok bara det ligger så ett tag.

Om ni undrar så var jag på jobbet igår. Gick till vilorummet på rasterna och när alla satt vid sina platser och det var lungt på ringandet så stängde jag av och bara satt. (Har tillåtelse att göra så av chefen). Idag verkar det som värken är lägre. Håller tummarna för det. Med hög värk kommer utmattnings trötthet och depression och det vill jag inte.

Eftersom jag tittat på "en månad i min bujo" av Annelie Holm från Doodiledo till frukosten så hinner jag inte fylla i min egen bujo hemma så den åker med till jobbet och fylls i där.

På tal om bujo så är det två event här i vår med tema på bujo som jag vill gå på. Vet bara inte hur jag ska få råd att gå på båda. Men får väl ta en triss och vinna lite. Om jag sparar lite varje månad går det nog. Men problemet är att det dena eventet ska betalas nu och det går inte. Detta är måbra problem. Jag mår bra att spendera tid med bujo-nördar så jag satsar mycket tid och pengar på det. Det tar mig framåt i mitt mående.

Vet ni brevid bujon har jag börjat med en annan bok. Min terapeut föreslog det. En spy-bok. En bok där jag skriver ner det jag blir irriterad på. Får ur mig den där irriteradekänslan på saker som jag inte kanngöra något åt. På personer som är som dem är, på saker som är som dem är, på känslor som är som dem är. Jag får liksom ur mig det och gå vidare. Hittade boken på Bok och bild på Drottninggatan i Stockholm. Visst är den fin?

Hihi när jag kom till spärren vid pendeltåget gick jag i mina tankar så jag hade inte tagit upp sl-kortet. Gick alltså tills det tog stopp och då tittade jag upp och undrade varför det tog stopp. Log för mig själv när jag upptäckte att det var spärren och kortet låg fint i handväskan. Spärrvakten skrattade till oxå när han såg det.

Men den förvirrade morgonen började inte här utan redan i sängen. När klockan ringde så snozade jag, trodde jag, en gång. Men det visade sig att jag stängde av klockan. Jag har typ en och en halv timme på mig efter klockan ringde. Behöver den tiden för att mjuka upp kroppen. När jag vaknade igen så hade tiden krymt till en halvtimme. Jag hann ändå, är kanske inte lika rörlig i kroppen men den rör sig i allafall.

Igår gjorde jag en annan knäpp upptäckt. De kängor jag hittills har burit denna vinter, som jag trodde var de jag köpte nya förra året, upptäckte att de hade spruckit i kanten fram. De var lagade oxå. Jag har varken frusit eller blivit blöt så inga problem där. Men inte tusan hade jag väl lagat ett par nya kängor. Upptäckten gjorde jag på morgonen när jag kom till jobbet. Jag tänkte och funderade under dagen och fick en liten flashback på ett par andra kängor. Tänkte jag måste kolla när jag kommer hem. Och vet ni där stod de kängor som jag verkligen köpte förra året. Jag har alltså traskat omkring med mina gammla och trasiga kängor. Min fibrohjärna verkar vara seg. Men det är tur att jag kom på det så jag inte gick och köpte ett par nya.

Virkade lite i går. Det är en present till en som behöver lite uppmuntran efter det hon går igenom nu. Men det är bara en liten titta och jag talar inte om vad det ska bli. Bild kommer när presenten är levererad.

Veckouppslag i bujon gjorde jag oxå i går. Nu börjar hjärnan gå i gång på hur februari ska se ut. Har ännu inte någon plan men det brukar lösa sig ganska snabbt.

Jaha är på väg rill jobbet. Mår fysiskt och psykiskt bättre än förra veckan. Men har en bit kvar att klättra för att komma till ok nivå på måendet.

Försökte se blodmånen i morse men det var monligt så missade den. Sovit uruselt i natt kanske det beror på blodmånen. Vem vet?

Kallt var är det. Tittade på termometern vid halv sex i morse -16,7°C. Jävla kallt alltså.

Känner mig nervös för onsdag då jag ska kolla vikten igen. Förra gången hade jag gått ner ett kilo och sju centimeter i midjan. Hoppas på att vikten åtminstone inte har gått upp och centimetrarna i midjan inte ökat igen. Men efter denna vecka som gått då jag har rört mig minimalt så är det risk för ett litet steg tillbaka. Tänk positivt eller försök att tänk positivt så kommer det nog att gå bra. Håll tummarna.

Ha en skön måndag!!!

Jaha skulle ju jobba hela månaden utan vara hemma. Hade tänkt att klara en hel månad utan sjukdom och vab. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig. I söndags skulle jag ha hälsat på en vän i Uppsala. Hon har just flyttat dit. Men fick ställa in för att värken var i vägen. Just nu känns det som att ingenting blir som jag har tänkt mig. Jaja den känslar kommer att försvinna jag vet. Men är låg just nu. Försöker virka men kan inte göra det speciellt länge innan det börjar värka förmycket i händerna. Blir deppig av det för virkning är ju en av de saker som brukar hjälpa mig ur det jag är i nu.

Kom ut på en promenad med mamma och Moltas igår. Var helt slut efter den. Men det känns skönt att ha varit ute. Ska försöka komma ut i dag med. Sammla ihop soppåsarna (återvinning) och klä på mig ordentligt. Såg att det var -7.5 C° ute. Kanske det piggar på mig.

Hur jag har tagit mig igenom denna vecka vet jag inte riktigt. En dag i taget. Faktiskt har det nog varit en timme i taget vissa dagar. Har varit hemma hela veckan. Eller som David sa i morse innan han gick till skolan
- Mamma idag är det fredag, och du har varit ledig hela veckan.

Ledig och ledig. Har ju hållit skenet uppe när de varit hemma. De timmar de är i skolan har jag sovit eller försökt göra något. Rättade honom att jag har varit sjuk hela veckan. Han svarar det är väl samma sak? Han är bara 10 år han kommer att lära sig att det inte är samma sak så småningom.

Hoppas på en bättre vecka nästa vecka.

Hoppas er vecka har varit bättre.