Luften gick ur mig totalt i lördags. En tomhet spreds i kroppen. Nu ekar det i kroppen. Vet inte om själen gör ont eller är bara är typ avstängd. Försöker göra saker som jag tycker om, som brukar ge mig glädje som typ hålla på med min bujo. Ny månad en massa saker att göra i den. Handarbeta som virka, idag tog jag en promenad. Lyssna på bok. Ja göra saker som bruka ge mig små gnistor och på så sätt ta mig igenom tomheten. Men inget har gnistrat till. Har funderat på vad gör mig så här. Det ända jag kan komma på är att fibrovärken har suttit i ena knät och gjort mig mer handikappad än vanligt. Har haft ont i knät sedan onsdags. Och varje steg har känns som knät ska vrida sig åt fel håll.

Gick ut som sagt i dag på promenad då knät är bättre eller bra gör inte ont där längre. Nu ömmar resten av kroppen. Jo jag skulle skriva. Jag har inte tagit mig utanför lägenheten på hela helgen först i dag. Någon gnista har inte dykt upp ännu. Ska försöka hitta en liten gnista så jag kan jobba på onsdag.

Hoppas ni känner mera glädje än jag.