Var inte roligt att gå upp i morse. Ville verkligen inte det. Låg vaken från halv tre i morse. Eller halv sov från halv tre. Kom upp kl sex. Benen värkte. Hälen värkte. Själen värkte. Ville inte gå upp. Men på något konstigt sätt sitter jag på pendeln nu till jobbet. Himla vad duktig jag är. Det närmsta dagarna ska jag försöka att inte säga åt mig att jag ska eller måste göra en massa saker. Min kropp och själ behöver vila så jag kommer att göra saker vad det än är eftersom. Lyckas jag ta mig till pendel bör jag klara av att jobba min jag. Om jag har lust och ork efter jobbet så kanske jag tar en sväng till Slöjddetaljer på vägen hem vi får se. Man brukar säga att man tar en dag i taget. Jag tror jag ändrar det till en stund i en taget. Och på det sättet lyckas ta mig i genom dagen.

Blev glatt överraskad när jag kom hem i går. Mamma hade plockat hemma så det såg riktigt trevligt ut hemma hos mig. Barnen hade gått till Peter. Så mamma och jag hade en lugn kväll och firade min födelsedag.

Tydligen är 45 lite jämnt. Så jag har blivit mer firad am vanligt. Flera som har grattat på olika sätt. Tack så mycket.

Ha det.