Denna helg har vi ägnat den mesta tiden till pyssel. Det blev en del faktiskt. Jag gjorde klart en del halvfärdiga saker gjorde ny. David lät kreativiteten flöda. Vet inte riktigt vad det var han gjord. Han hade roligt och var nöjd.

Joakim påbörjade ett torn. Gjort av kartong och pet-flaska. Vi blandade lim, kalk (kroppdpuder), sand och svart färg. Kladdade på en gång. Lät det torka. Nästa omgång skulle man ha på lite i taget och med en blompinne dra strecket så det liknade stenar, fönster och porten. Där började Joakim men tålamodet gav vika så den blev inte klar. Jag ska försöka göra klart den i veckan.

Han vävde även klar sin matta/duk eller vad det är. Jag fick ta ut den ur vävramen, det var första gången. Fästa alla trådar oxå men fin blev den.

Själv sydde jag på kantband på hundtäcket, gjorde en börs till mina småmynt. Lackade (äntligen) Davids burk. Gjorde tre minons (har ej kort på dem) av toarullar.

I fredags blev jag klar med denna duk den ska bara blockas så är den klar.

Är det så att ni känner jag skulle vilja ha en duk eller något annat jag gör hör av er så kommer vi överens över färger och pris.

Ha en bra dag

Jag har klarat en vecka till utan att gå under. Man ska vara positiv och ta fram sådant som man gör bra. Så även fast jag har känt mig nere och undrat hur jag skulle klara denna vecka så har jag gjort det. Jag är faktiskt riktigt duktig. Har lagat bra mat till barnen röjt lite hemma. Har jobbat, har varit med barnen hos talpedagogen och med mig själv hos läkare. Packat gympakläder till rätt dag och barn. Jag kan faktiskt detta. Disken har varit mindre bra. Men hört att andra har samma problem med att det blir en diskbomb på diskbänken i mellan åt. Så det är helt ok det oxå. Har gjort fiskgryta, pinnbröd lindat på varmkorv och hem gjorda köttbullar. Diskade undan hälften i går och la resten i blöt i morse. Det ordnar sig.

I morgon ska vi till Stinsen och besöka Claes Ohlson för att köpa en eltandborste till Joakim, kanske en bordsfläckt oxå. Sedan ska vi till Panduro och hämta nya katalogen och köpa lite roliga saker. När vi kommer hem ska vi pyssla har vi bestämt.

Håller på med ett kuddfodral till Joakim (stor kudde) men garnet tog slut. Har beställt mer men det har inte kommit ännu. Så jag får hitta på något annat att göra istället.

Har en snäll exman som jobbar på ett trevligt ställe som man kan köpa två liters bag-in-box jättegod olivolja till ett bra pris.

Skulle ha varit hos läkaren i måndags.Men jag trodde att jag skulle ha varit hos henne i går. Hel miss alltså. Träffade henne i dag istället och då sa hon att det hör till min sjukdomsbild. Tycker inte om det. Hatar att komma försent. Speciellt två dagar försent. Får jobba bort det från min sjukdomsbild alltså.

Har min 9 åring kommit i för puberteten kan man undra, har var helt hopplös i morse. Ville inte klä på sig, och då sa jag ok då får du gå o pyjamas då. Då blir han arg på mig. När han väl har satt på sig så kom snigelfart över honom, så jag fick hålla honom i handen för att vi skulle komma framåt. Och när han inte tror jag ser eller märker något puttar han på sin lillebror. Fick en kram som hejdå iallafall. Får hoppas att hans humör är bättre i kväll.

Gjorde pinnbröd runt varmkorv igår. Det blev över så jag har det som matlåda idag. När jag kommer hem så ska jag göra köttbullar. Hoppas barnen tycker om dem.

Igår kom David och sa kan vi inte ha en pysseldag i helgen? Då vi inte tittar på tv, spelar eller tittar på mobilen. Vilken underbar idé. Så på lördag blir det pyssel. I morse sa han nu är det bara en dag kvar tills vi har pysseldag.

Igår tog jag semester för att ha inskrivningssamtal på KS i Huddinge. Hade tid kl 11. Var där ty halv elva. Kom in till doktorn ca tjugo i ett. Tog kanske en kvart sedan pratade jag med en sjuksyster. Fick i mig raggmunkar och fläsk innan jag skulle till narkosläkaren för samtal kl 14. Kom in till henne tio över och då sa hon förlåt att det dröjde. Sedan upp till sjuksköterskan igen för blodprov. Kom hem strax efter fyra. Helt slut. Värre än att jobba. Fick med mig en spruta med blodförtunnande som jag ska ta på mig själv på söndag, alltså dagen innan operationen. Jag som är spruträdd. Men min kompis kommer över så och ger mig stöd så ska jag nog klara det. De var lite snälla mot mig oxå. I vanliga fall ska man infinna sig prick kl sju på operationsdagen, men eftersom jag kommer från Märsta så behöver jag inte vara där först åtta. Snällt va?

Var ju trött i går ville verkligen inte laga mat tänkte David är på fotbollsträning och äter korv efter den, då kan jag och Joakim ta något lätt. Försökte med att vi skulle äta gröt. Nä han ville ha våfflor. Jag gör smeten sa han. Vi gjorde smeten tillsammans och gräddade dem tillsammans. Men mitt i försökte han smita. Han hade inte stängt av tvn och sa, man ska inte ha tvn på om ingen tittar så det är nog bäst jag går och tittar. Nä vet du vad ska du lämna mig med det här. Han svarade ok då jag dukar då. Kan säga att han gick inte till tvn förrän vi hade ätit klart och plockat undan. Han var riktigt duktig.

Hade ingen bild på deras pyssel i går det här gjorde de.

Var hos dietist idag. Berätta att jag faktiskt hade avståt glass några gånger i somras.och försökt hålla mig till regelbundna mat tider utan att små äta så mycket. Men klart så har jag syndat ibland.
Hade varken gått upp eller ner så han sa bra jobbat. Ska träffa honom om en månad ska verkligen försöka få in mat rutinerna och försöka få in några promenader som en vana.

Ha det bra

Igår kom killarna hem igen. Den lilla älskar att springa barfota så hans fötter var nästan svarta. Satte fram en balja med fotsalt så de skulle bli så där fina som barnfötter kan vara. Tvåla in dem, gnugga dem, fick använda nagelborste och ta bort resten med nagelpetare. Gjorde lika med händerna. Klippte naglarna oxå. Storebror fick lika behandling. David sa tänk om du kunde göra det varje dag. Då sa jag om dina fötter är så här smutsiga varje dag måste vi det. Efter lite tjat av killarna fick de sina fingernaglar målade oxå. David har blå naglar på ena handen och lilla på andra. Joakim har blåa på den ena och röda på den andra.

Men innan fotade han de sätta wasitejp på toarullar. Så lite pyssel hans med.

Joakim hade varit så spänd på att börja på fritids så han hade magknip när jag hämtade honom. Huvudet värkte oxå. Så i går hoppade han bågskytte. Nu mår han bra igen.

Är på väg till Huddinge sjukhus för att bli inskriven för operation på måndag. Det tar typ en timme och tjugo minuter dit med pendel och buss. Inte så himmla roligt.

Idag hoppas jag nästan på ett ordentligt åskoväder. Det är så kvalmigt idag. Man blir nästan svettig av att blinka.

Idag är det tre månader sedan min älskling tog sitt liv. Saknar honom så himmla mycket. Tycker det var i går det hände, men samtidigt var det evigheter sedan. Det är bara tre månader. De brukar säga att det tar minst ett år innan det blir lättare. Det är nio månader kvar dit. Hoppas det blir lättare innan för det här är inget roligt.

Min kusin Elin skulle ha fyllt 41 år idag. Grattis. Du kände ju min gubbe så ni kan väl fira tillsammans. I oktober blir det 19 år sedan hon dog. Helt ofattbart. Saknar henne oxå.

Ha en trevlig tisdag jag ska ha en så bra som möjligt. Kramar

Gillar inte måndagar! Det beror inte på att jag ska jobba det ska bara bli roligt. Utan för åtta veckor sedan tog min älskling sitt liv, för sex veckor sedan ringde polisen och talade om det och för två veckor sedan var jag på hans begravning. Och allt skede på en måndag. Därför tycker jag inte om måndagar längre.

I lördags bjöd jag in två av mina grannar på rosévin och lite glass och godis. Trodde att vi kanske skulle sitta någon timme men det blev fem. Trevligt. Tre generationer faktiskt. 78 år, 59 år och så jag 43 år. Ålder har ingen betydelse när man har trevligt.

Sydde upp ett par byxor till David som hade blivit förkorta. Peter hade klippt av dem och jag sydde dem. Barnen kom cyklade och hämta dem. De stannade en timme oxå. Inte för att umgås med mig utan för att spela Star Wars på X-boxen. Jag fick kramar förstås. Det var mysigt att höra dem spela. Idag är de på väg till Göteborg för äventyr med pappa. På söndag kommer de till mig och är då med mig i tre veckor. Längtar.

Snart är jag klar med Rasmus matta. Hoppas han blir glad.

Gjord om balkongbordet i lördag med dekorplast. Blev riktigt bra.

Tänk om värmen smälte lite fett oxå. Så mycket man svettas när det är varmt borde lite av fettet komma ur oxå. Vilken önske tänkande. Det som är bra med värmen är att man är mindre hungrig. Var till dietist i förra veckan. Några nyheter fick jag inte. Allt handlar om att göra av med mera energi än vad man stoppar i sig. Inget onyttigt och inte små äta. Hur kul är det? Jaja ska försöka så gott jag kan och hoppas att den här kroppen börjar må bättre så jag kan röra mig mera. Då löser sig nog viktproblemet oxå. Var även hos kvinnokliniken på KS, är nu uppsatt på operationskö för mina äggstockarna och äggledarna. När de tar ut dem kanske det kan slinka med lite av fettet oxå. Önsketänkande ingen. Det finns inga genvägar med en hållbar viktnedgång. Man måste ändra sin kosthållning för livet helt enkelt. Undvika onyttiga saker och äta regelbundet. Och förstås motionera. Den dagen kommer när jag orkar ta itu med det ordentligt. Inte just nu bara.

Just nu är det jobbigt att minnas. Minnen kommer upp överallt där vi var tillsammans. Hur han gick, hur han stod och väntade på mig, köket en riktig jobbig plats. Det var ju han som lagade den mesta maten, det var han som diskade de flesta diskarna, det var ju han som var där mest. Hans del av soffan, där han satt/låg och höll på med sin dator medans jag hansarbetade. För att få närkontakt så brukade han hålla mig i foten. Ja ni förstår nu arbetar min hjärna på högtryck för att minnas alla detaljer från vårat liv tillsammans. Men när jag gör det nu så gör det ont, hoppas jag någon gång kommer att känna värme och glädje istället när minnena kommer. Försöker verkligen gå vidare, försöker verkligen glädjas åt det lilla. Det är skit jobbigt att se alla par som man passerar, när de håller varandra i handen, tittar på varandra så där man gör när man älskar någon, pussas, kramas osv. Samtidigt tycker jag om att se det för känslan att vara kär i någon är härlig och det sprider glädje omkring sig. Ni som har en partner som ni älskar komihåg att vissa att ni älskar hen och fota nära och kära. När de är borta så betyder korten väldigt mycket.

Nu gjorde jag det igen skriver av mig min sorg. Jaja tålamod.

På jobbet mellan samtalen så virkar jag en Manadala duk. Hade börjat på en hade typ fem varv kvar. Då repade jag upp den blev inte nöjd. Började om från varv tre. Bild kommer i morgon. Så här såg den ut när jag innan jag repa den (plus ett antal varv till)

Har fortsatt på Rasmus matta.

Igår kom bilderna på min fotbollskille. Så söt.

I förrgår virkade jag två hjärtan ett till min kraven Pia (lilla) och ett till min älskling som jag hoppas jag får sätta vi hans urna på begravningen

Igår gjorde jag min först magnetröntgen på brösten ingen rolig erfarenhet men har man den gen man har så står man ut. Hellre en halvtimme i ett rör än cancer. Lämnade blod för forskning oxå.

Det var en jätte tung dag igår hade fått reda på när begravningen för min gubbe ska äga rum, och då kom alla känslor igen. En kompis sa till mig att jag sörjer i 110 men i går var det nog det dubbla. Gjorde så ont i kroppen och själen. Saknaden, förståelsen att han är borta för alltid. Han finns bara kvar i minnet och väldigt många platser dyker minnena upp och hugger tag i en. Det är både skönt och jobbigt och veta när begravningen är. Det sköna är att det kommer ett avslut och sedan kan jag försöka gå vidare. Det jobbiga är att det blir så defentivt att han inte kommer tillbaka. Vissa dagar kan jag tänka han har fått ro nu. Hans ångest är borta och jag kunde inte stöta honom igenom det eftersom jag själv mådde dåligt. Andra dagar anklagar jag mig själv för att jag inte stöta honom mera när han mådde dåligt. Jag sa det till honom många gånger att jag inte hade kraft att hjälpa honom men jag älskade/älskar ? honom. Och jag försökte ge så mycket kärlek som jag kunde till honom. Men han behövde mer, och professionell hjälp. Han kunde i bara gå och söka det tyvärr. Har trodde samhället var emot honom så han trodde inte att någon kunde hjälpa honom. Visst samhället kan vara tufft mot en, men det finns folk som kan hjälpa en om man sträcker ut en hand tillräckligt långt. Tyvärr orkade min gubbe inte det. Saknar honom så mycket. Han förstod inte hur mycket han stöttade mig. Han stöttade nog mig mera än jag honom. Älskar dig gubben min.

Varför har jag skrivit handarbete som rubrik undrar ni kanske. Jo pyssel och virkning hjälper mig framåt. Jag finner glädje och lugn av det. Men ibland är det svårt att sätta sig och göra det. Men jag mår himla bra när jag gör det. I helgen gjorde jag dekupage på två burkar bara lackning kvar.

Igår kom jag mig till ro till slut och satte mig och börja göra det sista på min bulldog av afrikanskablommor. Öron, svans och nos har kommit på plats. Börjar likna något nu. Eller vad tycker ni? Nu är det bara den markerade läpp och ögon kvar. (sätter in en bild från beskrivningen så förstår ni)

Ha en bra dag. Ska försöka ha så bra jag kan.