FREDAG DEN 13 känner ni obehag för denna dag? Lite tänker man väl. Försöker att inte göra något som kan vara farligt. Men annars nä jag känner inget obehag. Är nog inte så skrockfull. David pratade om det i går. Det är mest för att han och hans kompisar pratade om filmen Fredag den 13. Han undrade i fall han fick se den. Jag sa nej och han får nog vänta tills han blir äldre.

Vad händer annars då? Jobba, handla lite till tacos och fredagsmys, äta tacos och fredagsmys, bara ha det skönt. Ett glas rött vin kanske vem vet. Kanske sitta lite på balkongen och mysa.

Håller på med en duk på jobbet den är snart klar så jag packade idag ner nästa projekt som har legat och väntat allt för länge. En nymfparakit. En beställning som har väntat väldigt länge på att bli gjord. Men inom närmsta veckorna blir den klar och då hoppas jag att jag kan lura upp beställare till Märsta för att hämta den och umgås lite med mig.

Håller som sagt var att lyssnar serien Saga om isfolket. Kan bara säga ibland är det riktigt snuskig faktiskt. Blev faktiskt lite generad igår. Brukar inte bli det. Jag ska börja med bok nummer 6 idag får se om jag blir generad av den.

Ha en underbar fredag!!
fet textkursiv textunderstruken textfet textkursiv textunderstruken text

Tänk vaknade med en skön känsla i kroppen idag. Tror det är andra eller tredje dagen på länge. Trött, småvärk men glad. Vad kan jag begära mer? Jag till och med satte mig på motionscykel i 10 minuter i går. Wow det var länge sedan. Lagade mat använde en massa grejer för att få till det. När jag vaknade i morse såg jag att jag hade varit duktig i går. Köket var rent och snyggt. Och diskmaskinen står redo med ren disk. Bara att plocka ur ikväll. Jag plockade även på balkongen så nu är bordet rent så vi kan sita där och äta. Sa jag att jag tvättade också? Nä jag vek den torra tvätten hängde upp den blöta. Och jag gjorde det bara utan att tänka. Utan att pusta och stöna. Det jag pusta och stönade om var min barn som inte gjorde det jag bad dem om. Igår visade de båda sina tonårs-humör mest mot varandra. Fattar inte hur de orkar. Tyvärr fortsatte de i morse också. Får hoppas de lugnar ner sig till i kväll.

När jag går till pendel så har jag de senaste veckorna mött två tanter med rullator som är ute på morgon promenad. I dag hade de tydligen fått med sig en gubbe med rullator. Men han hade svårt att häng med tanterna de har fått en riktig fart i benen nu. Det är så härligt att se att de kämpar och håller i gång. Hoppas jag också gör så när jag blir gammal.

Ha en skön vårdag.

Hej har ni saknat mig? Igår var jag hemma och vilade och lät de antiinflammatoriska tabletterna få verka. Och om det har gjort det känner mig som en ny och gladare människa. Tog en långpromenad i sakta lunk igår och det kändes underbart. Visst jag är inte smärtfri men värken är nere i det för mig är mer eller mindre smärtfritt. Mer molande värk än intensiv smärta. Tog det lugnt annars gjorde inget.

Pysslade lite med min BuJo. Kolla in vilka workshops jag har bokat till pysselhelgen. Skissat upp ett uppslag i bujon så jag har sten koll på den helgen. Börjat kollat på Grey's Anatomy från början. Vad unga de är. Hade tänkte baka men rågsikten var slut. När Joakim och jag tog kvälks promenaden tog vi den till affären och handlade rågsikt. Lockade även med David med löfte om en glass. Så killarna åt glass på hem vägen.

Beställde en vårjacka och hoppas på att den kommer till helgen. Vinterjackan är alldeles för varm. Har satt på mig min gamla jack men trivs inte den.

KRAM

Lång rubrik ja jag vet!

Ok är hemma idag och även i morgon. Det har varit en helvetes helg men värk och depression. Gick till vårdcentralen och träffade min husläkare och fick antiinflammatoriska tabletter som jag sta ta morgon och kväll tillsammans med alvedonen. Håll tummarna att det funkar. Känner mig lite bättre i själen dels för att jag beslutade mig att söka för värken och dels killarna är hemma igen. Inte för att de pratar och umgås så mycket med mig men att höra dem pyssla med det dem gör, gör att jag blir gladare.
Fick lite liv i mig i går kväll så jag flätade två nyckelringar som min kompis har beställt. Jag flätade dem på min kumihimo. Japanskt flätteknik. När man kommer i gång går det snabbt. Har försökt hela helgen att göra saker jag mår bra av men har mått för dåligt så det har inte gått. Så när jag gör något blir jag glad och förstår att det går åt rätt håll.
Nä nu ska jag passa på att vila innan killarna kommer från skolan.

Ha det bra

För ett år sedan hände det obegripliga på Drottninggatan. En idiot snodde en lastbil och körde den på Drottninggatan med mål att döda så många som möjligt. Till slut hamnade han in i Åhléns. Han var en ganska misslyckad terrorist för det är helt otroligt att inte flera dog . Det är alltid packat på Drottninggatan och om jag har förstått det rätt så misslyckades han med att spränga lastbilen. Men den dagen dog och skadades det för många enligt mig och vi andra som tycker att man inte ska ta död på varandra. Han lyckades att sätta skräck i Sverige i det anseende lyckades han. Själv var jag inte på Drottninggatan men stod och väntade på pendeln skulle komma. Det var stopp i trafiken innan polisen stoppade all trafik. Jag såg inga skadade eller lastbilen framfart men jag fick känna paniken och rädslan som kom efter. Förts fick vi lov att gå upp från perrongen och stanna i vänthallen uppe vid Klarabergsviadukten. Efter ett tåg var vi tvungna att gå ut ur byggnaden men de så stanna utanför bara. Ok stod där ett tag och sedan så kom en stor folkmassa springande i panik mot oss som stod där. Den paniken spred sig till oss som stod där. Rykten gick att det var skottlossning på Drottninggatan och att det var skottlossning vid Fridhemsplan. Så man blev livrädd. Den värsta minerna är de ensamma resväskor och andra saker som folk lämnade när de sprang iväg. Den dagen hade jag väldigt ont i kroppen så snabb var jag inte. Tog mig i alla fall till Karlberg och tänkt att pendeln vände där. Men det var total stopp. Så på något sätt tog jag mig till min moster i Kristineberg och fick sova där. Dagen efter kom Peter och barnen och hämtade mig. Så många tankar snurrar runt i mitt huvud. Tänk om idioten hade lyckas att ta död på flera och lyckas att spränga lastbilen hur hade det varit då? Jag tycker fortfarande det är ett viss obehag att gå på Drottninggatan runt Åhléns och där lastbilen körde. Och jag tror det är många som gör det.

Okej nu fick jag skriva av mig lite lätta lite på hjärtat.

Ha en bra dag!

På väg till Kista för näst sista gången. Ska träffa psykologen. Det blev ju strul de två sista gångerna dels så var han sjuk och flyttade besöken flera gånger, dels så strulade SL en gång så jag kom inte fram och dels så hade jag missat tiden totalt. Trodde det var på eftermiddagen men besöket var på förmiddagen. Men det var rätt dag. Så jag fick två extra gånger som egentligen inte är extra men i deras papper så är det extra. Krångligt så här på morgonen? Men ni behöver inte ha koll på det utan tänk hon ska till Kista och träffa psykologen ok.

Var riktigt trött igår sov nästan en timme när jag kom hem. Sedan kom maten från mathem. Efter det så gick jag till de små hamstrarna jag ser efter. Var helt slut efter den turen var tvungen att vila mär jag kom hem. Det var alldeles för tidigt att gå och lägga mig. Kom upp och drack lite te och åt en god macka och slö tittade på tv innan det var dags att sov. Det tog ett tag som vanligt att somna men sedan sov jag. Lördag i morgon kan sova länge då.

Det är nog värken som gör mig trött. Men vet ni vad snart har jag klarat en vecka med värk utan att låta den ta över. Jag har rest, jobbat, väntat hamstrar, tvättat, hängt tvätt. Ja jag har gjort en helt del trots värk. Jag tror jag ska klappa mig själv på axeln och säga bra gjort PIA.

Ha det bra!

PS. mamma det har kommit snö igen DS.

Ojoj vilken kamp jag för med mig själv varje dag när jag ska gå upp. Kroppen känns uråldrig medans själen känns ung. Vill göra så mycket som denna kropp inte orkar. Ibland önskar jag att någon (denna någon) skulle kunna komma och vara min kropp en eller två dagar. Jag är med liksom men någon annan gör det jag vill göra. Våren står för dörren. Vill fixa balkongen, plantera om blommor, när de har doppat vill jag tvätta fönster. Vill göra en storstädning i lägenheten. Vill fixa ordning i klädkammaren. Vill fixa min vävstol, har köpt saker som gör att jag kan komma igång med den. Har en massa pyssel i skallen jag vill göra. Börjar bli rädd för att jag inte ska orka min pysselhelg som jag sett framemot i ett helt år. Börjar fundera på kommer jag någonsin klara av att jobba 100%. Har ju svårt med 50%. Snart har jag varit sjukskriven i 180 dagar då kommer försäkringskassan att säga att jag är frisk nog att jobba 100%. Då är jag absolut inte redo. Vet inte ens om jag har unikt upp i 75% till dess. Orkar jag med en gång till med minimalt med pengar? Så många frågor snurrar i mig just nu. Jag får väl hoppas på vädret ska bli mer stabilt. Att temperaturen blir mer stabilt. Då kanske värken lättar.

Jag behöver gå ner i vikt också. Men det är svårt att träna när det värker. Det är himla lätt att tugga i sig något onyttigt när det värker som tröst. Och då är det jätte svårt att gå ner då. Samtidigt som jag vet att i längden så blir värken bättre om jag tränar och äter mindre så jag går ner. En ond cirkel alltså. Jag köttar på. (Köttar=kämpar)

Hoppas ni har det bättre KRAM

Man blir faktiskt ledsen när kändisar som typ alltid har funnits dör. Men det är ju livet. Förra veckan Jerry Williams och denna vecka Lill-Babs dem där som har typ funnits i hela ens liv på löpsedlar, tv-program och andra saker. De har liksom varit en del av livet. Nu när de går bort blir man påmind om att livet tar slut. Så om man ska få till något positivt av denna kunskap är väl lev här och nu. Sträva efter att må bra och leta inte det du inte kan göra någonting åt. Och gör något åt det du kan medans den personen fortfarande finns annars finns det risk att man ångrar sig när det är försent.
Vila i frid Jerry och Barbro

Jädrans vad ont det gör idag. Har tydligen spänt käkarna så mycket så halva tungan känns domnad och värk i käken som sprider sig ner längst halsen. Resten av kroppen känns som en enda jätte stort blåmärke. Ibland hugger det till på vissa ställen och smärtar så in-i-helvete. Men inombords bakom all smärta så mår jag riktigt bra. Så jag koncentrerar mig på den känslan och står över smärtan. Så länge den känslan är bra så klarar jag det.

Packade upp väskan i går. Konstaterade att jag stör handlade på Kränku. Det blev tre bilder på dessa grejor. Och loppisfynden blev nog också tre bilder. En ljusstake gav jag till mamma hon tog ett kort på den.

Gjorde inte allt jag hade tänkt i går men får flytta fram det till i dag istället. Det är ingen som dör av att jag inte gör vissa saker.

Ha det gott.