Kämpar på med värken. Den har fastnat i benen så det gör så ont att gå. Men tog en promenad med killarna i går kväll i alla fall. Kroppen kommer ju inte gå sönder. Just nu får jag gå igenom allt jag har lärt mig om att hantera smärta för att motarbeta den så den inte tar över. Det är dag två av tre i denna vecka. Psykiskt kommer jag må bättre om jag tar mig till jobbet dessa tre dagar. Och då blir jag starkare och stå emot smärtan.

Försökte få igång Pokemon go på Davids mobil men det gick inte. Ingen aning om varför. Få göra ett nytt försök ikväll. Det blir lättare att få med honom ut då. Ja jag vet vi är efter med detta spel men David fick ju sin mobil i lördags. Jag vet också att han spelar på den även fast han säger att han inte gör det. Jag låter honom vara denna vecka för nu åt mobilen ny och han ska ju lära känna den. Storebror skvallrar förstås om vad lillebror gör och tvärtom. Jaja orkar inte strida med dem just nu.

Ha det gott!

Måndag morgon, ny vecka, kort vecka, endast tre dagar. För på torsdag har jag tagit semester. Försöker tänka positivt i värken. Vaknade med förskräcklig värk över precis hela kroppen. Tänkte nä jag stannar hemma. Då kom David in och så att han hade ont i huvudet. Så jag tänkte måste visa honom att jag går även fast jag inte vill så han också går. Han tog en vanlig Alvedon jag tog min stora Alvedon. Lyckades ta mig upp ur sängen, hoppa in i duschen, äta frukost, klä på mig och sminka mig. Jag fick iväg båda killarna till skolan också. David ska gå hem efter skolan och sms på sin nya mobil när han är hemma. Han är så glad för sin mobil. Mysigt att göra honom så glad. Tror han känner en viss frihet med den. Joakim kan ju redan rutinerna att när man kommer hem messar man.

I lördags var jag på BuJo-träff. Så himla roligt att mörda ner sig i något så kul. Börja förbereda nästa månad som kommer att vara Kalle och Hobbe-tema. Har bara skissat tänkte färglägga när jag sitter på Gotlandsbåten på torsdag. Jag känner mig så tillfreds när jag håller på med min BuJo.

Nu hopas jag bara att värken minskar så blir det så mycket lättare med allt. Lyckades trots jävla värk städa i köket. När jag hade kommit så långt som till dammsugning tänkte jag att jag kanske kunde få hjälp av killarna. Plockade undan allt från golvet. Ställde stolarna i sovrummet tog undan mattan det ändå som stod kvar var köksbordet. Ropade på killarna om hjälp. De svarade snart ska bara spela klart. Jag satte mig på en pall i hallen med dammsugaren framtagen och väntade i nästan tio minuter innan jag gav upp och dammsög själv. Blev förstås så slut att efter jag hade ställt tillbaka stolar och matta så la jag mig på sängen och sov i nästan en timme för att orka med resten av dagen. Fick inte med dem på promenad så jag tog återvinningen och slängde det och gick själv på en runda. Jag vek tvätt och tvättade och hängde en maskin också så jag gjorde en hel del. Höll på att glömma. Peter har skaffat en gamerstol till killarna. Vi fick tvätta den och sedan fick jag laga den lite också.

Ni får ha det så bra kram

Ok efter mycket om och men så sitter jag på pendeln till jobbet. Vaknade med en känsla vill inte idag. Värk och trötthet dominerade känslorna i kroppen. Tog en himla tid för mig att komma upp. Och när jag låg där och försökte gå upp funderade jag på när maten från mathem skulle komma. Men kom på att jag inte hade beställt. Då kommer ingen mat. Fån också ytterligare en sak som var negativ innan jag ens kom upp ur sängen. Jaja löste det med att ta med dramaten till jobbet så jag kan handla lite på Ica på vägen hem.

Vad händer i annars idag. Förutom att jag ska jobba så ska jag ta det lugnt och spara krafter till i morgon. Ska på BuJo-träff i Uppsala då. Även så ska min lilla son David få sin första mobil. Behöver alla krafter till träffen. För förra gången blev jag helt utmattad efteråt. På ett positivt sätt alltså. Så jag är beredd denna gång.

Team-mötet på PBM gick bra. Jag tror de var lika vemodiga som jag att det bär slut. De tyckte att jag hade gjort ett otroligt jobb, men hade inte kunnat göra det om jag inte hade haft deras stöd. Nu är det bara att fortsätta åt samma håll som jag är på väg åt. Får hoppas att vägen inte blir för krokig utan någorlunda rak. Visst jag vet att det kommer att komma bakslag men jag är beredd på dem så de kommer förhoppningsvis inte bli så långa utan korta och jag tar mig igenom dem med glans.

En massa FREDAGSKRAM till er alla.

Jaha då är det torsdag igen. Ska till Kista på team-möte hoppas på att jag får komma till psykologen en eller två gånger till. Annars är detta sista gången på PBM. Slut på rehab början på något nytt och förhoppningsvis långvarig långsam återgång till arbetslivet och ett mer aktivt liv men min värk. Vad har jag lärt mig på rehab då? Ja min värk kommer inte att ta död på mig. Den kommer inte att försvinna. Men den får absolut inte ta över. Jag har accepterat att den finns men det betyder inte att jag är glad för att jag har den. Jag kan tänka mig över värktopparna och fortsätta att göra det jag vill. Har bara fått acceptera att jag inte kan göra allt på engång utan lite i taget. Och jag har lärt mig att vara glad för det jag har gjort och inte deppa ner mig på saker jag inte har gjort. Jag har lärt mig mycket om mig själv. Vet var mina gränser är. Men tyvärr betyder det inte att jag alltid gör som jag har lärt mig. Jag är inte mer än en människa. Och vi verka vara skapta att tänja på gränser speciellt på våra egna. Att det är ett mer stressigt samhälle vi lever i gör inte saken bättre. Mer synintryck får vi varje dag från sociala medier och mer ser vi vad andra gör och vill också göra det även fast vi inte hinner. Jag har lärt mig att det är bra att ha tråkigt att bara sitta ner ett tåg och göra ingenting. För att återhämta sig. Ojoj nu höll jag på att glömma, jag har lärt mig att andas med magen. Inte bröstet utan magen. När ni sitter i bilen, pendel, tunnelbanan till jobbet så andas med magen och känn hur kroppen slappnar av. Gör det på fika rasten och lunchen. Eller sätt er och andas en minut innan ni tar tag i något jobbigt. Andas med magen efter det jobbiga. Ja försök att andas med magen så mycket ni kan. Det hjälper. Du ger ni hjärna signal att det är lugnt. Andas bara med bröstet när du anstränger dig som en snabb promenad eller du är ute och joggar eller tränar med annat. Då behövs det. Små barn andas med magen automatiskt men det försvinner oftast när man blir äldre. Så lär era barn att andas med magen då klarar de stressen i skolan bättre. Ja nu vet ni det.

Annars så bakade jag en banan/chokladkaka igår. Vi hade en massa bananer på jobbet så kakan åker med mig dit. Var ju hos dietisten i går. Hade gått upp men inte så mycket. Knappt ett kilo så jag är nöjd och tar nya tag igen.

Ha det!

God morgon denna tidiga måndag. Tvungen att jobba förmiddag för att jag ska till Kista på eftermiddagen. Man är trött värre alltså. Vi skiter i att prata om min värk den värker jävligt mycket. Nu vet ni det.

När jag planerade i min BuJo igår för denna vecka märkte jag att jag hade glömt och fått för mig att läkartider var vid andra klockslag osv. Allmänt förvirrad. Ska försöka ordna upp det idag så allt faller på plats igen.

Ok lite prat om värk då. Förlåt.
I fredags hade jag så himla ont att jag nästan på mig i fosterställning på jobbet. Skickade i alla fall iväg ett mail till chefen och förklarade att jag kanske inte skulle klara av dagen. Fick svar tio minuter innan jag slutade att det var nära att gå hem och vila mig så hörs vi på måndag. Jag svarade tack men jag har bara tio minuter kvar så jag stannar dagen ut ha en trevlig helg. Lite komisk faktiskt.

På lördagen hade jag lika mycket värk som fredagen men vi hade skjutit upp bio i så många helger nu så jag bestämde mig att värken fick inte hindra mig. Med min värk och killarna tog vi oss till Mall of Skaninavia för lite shopping och bio. Vi åt gått på Max och var på legostore, Clase Ohlsson, Panduro där inne så talade mina killar om för mig att jag absolut inte behövde något så jag handlade ingenting där. Ni svimmade inte nu va? Vi hade tid över innan filmen skulle börja så vi slöade oss i soffan utanför salongen. Killarna fick popcorn och dricka. Själv hoppade jag över popcorn fick äta lite bottenskrap på killarnas.
På söndagen fick jag söta för att jag hade struntat i värken på lördagen. Var typ säng liggande hela dagen. Var uppe och gjorde mat och försökte plocka lite i köket.

Ha det gott

Hur ont kan man ha? Vaknade med smärta över hela kroppen. Här faktiskt sovit bra men det känns inte som det. Men jag har lyckats ta mig till pendeln. Det kanske var den fina vårsolen som fick mig att komma iväg.

I morse var det fart på David. Han ska nämligen följa med en kompis hem efter skolan. Kompisen bor en bit bort och de måste åka buss dit. Så han packade ner sitt busskort och tog med sig nycklarna. Han var så glad så han plockade ur diskmaskinen. Och han frågade var sopporna var. Jag svarade att de fanns där de brukar vara men ta dem i helgen istället. Han är helt otrolig på att inte hitta saker även fast de ligger precis framför honom. Hans energi smittade nog lite till mig också.

Det är i alla fall fredag så snart två dagar att ta det ?lungt" på.

Nu ska jag fortsätta att läsa min bok Under stjärnan av Paul Stanley

Det är torsdag. Om två veckor åker jag till Gotland. Vad tiden går snabbt. Det var ju jätte länge till påsk och nu är det bara två veckor kvar.

Om ni undrar så är jag nu ute ur spelet. David hade byggt ännu mer hotell så kunde inte undgå att hamna på någon av dem. Han tog mina intecknade gator och pengar som betalning. Ikväll är jag den virkande bankiren.

Pysslet som jag pratade om igår har jag fotat nu. Målade några pinnar ( eller vad man kallar dem) och satte ihop dem med limpistolen och visp så här jag en fin hållare till mina örhängen. De med krokar och de med ploppar. Ska göra en till men dessa pinnar ska jag göra decopage på. Ni får se när de är färdiga.

Annars så verkar det som min utmattning har gett sig lite. Här mer energi i kroppen. Fortfarande jätte trött men har varit tröttare. Värken är hög tyvärr. Men med mer energi i kroppen så är det lättare att hantera den. Det kommer att bli bra. Försäkringskassan har godkänt senaste intyget så här pengar till den 17 april i alla fall. Små steg i taget så kommer jag nå mitt mål. I detta stressiga samhälle vi lever i så bör man nog försöka att tänka att det blir inte bättre för att jag stressar. I längden mår man bara dåligt. Och har man kommit så långt att man får en stressrelaterade sjukdom är det en ännu längre sträck att bli bra igen än sträckan till sjukdomen. Känner ni någon dag i dag vill jag inte göra något. Gör inget. Ta fet lugnt och låt saker ta sin tid. Njut medans du gör dem och Mp bättre. Tänk inte på allt du ska göra utan tänk på allt du har gjort. Själv ska jag fan inte ge upp även fast svackorna kommer så kämpar jag på.

Kram

Förseningar i pendeltrafiken pga av tidigare spårfel mötte mig i dag. Och på den stora skylten stod det att om 40 minuter går nästa tåg mot Stockholm city. Vad gjorde jag? Vände och gick hem? Näpp. Väntade i de 40 minuterna genom att traska fram och tillbaka på perrongen och höll mig varm och fick mina steg. Tyvärr är det proppat för det är ett kort tåg som ska iväg. Men jag koncentrera mig på att skriva och andas så kommer jag klara detta också.

Går dagen blev lång. Gick hemifrån vid halv sju och kom hem vid fem. Det var sista träffen med läkaren och det var sista träffen med fysioterapeuten. Nu två gånger med psykologen och ett med teamet sedan är rehab klart. En tomhet växer i mig. Men jag vet att jag har lärt mig så mycket om mig själv under dessa snart 24 veckorna att det kommer gå galant. Jag har fått lära mig olika verktyg som jag kan använda när det blir jobbigt. När jag började hoppades jag att jag skulle lära mig att hantera smärtan. Jag lärde mig det samt så lärde jag mig att hantera min utmattning också. Jag lärde mig se min kropps signaler så jag kan hantera värken och utmattningen när den kommer. Så tacksam över att fått gå på detta.

Den långa dagen gjorde att jag var uppe i varv när jag skulle lägga mig så det var svårt att somna. Och när jag väl somnat så här ni hjärna arbetat så mycket så det känns som jag inte har sovit. Det var svårt att gå upp också. Men här sitter jag på pendeln fullt med folk och min granne har frågat mig om skillnaden mellan ordningsbetyg och ordningsproblem försökte förklara så gott jag kunde.

Efter jobbet ska jag ge mig lite skönhetsvård. Träda överläpp och ögonbryn. Jag ska även färga ögonbrynen. Spännande värre.

Om ni tycker om övernaturliga filmer och har Netflix titta då på Ghost Wars. Den är jättespännande.

Ha en bra dag