Det är konstigt med det psykiska. För mig svänger det verkligen upp och ner. Men något har förändrats i mig. Det är inte lika tomt inuti mig. En ovan känsla att allt är ok. Det var så länge sedan jag kände så här. Jag känner mig mer glad än ledsen i kroppen. Svårt att förklara känslan. Det känns bra.

Tyvärr så har jag ont. Min fibro visar sig från sin dåliga sida. Såg en bild igår. Det var en tecknad tjej som hade skärsår lite överallt på kroppen. På vissa ställen satt en yxa och andra en kniv eller gaffel. Men hon gick vidare. En bild som visar typ vad fibro är. Det gör ont typ överallt mer eller mindre men man fortsätter ändå. Tyvärr kunde jag inte kopiera den bilden för att visa det.

Nu när jag börjar bli riktigt stark psykiskt så kan jag hantera fibrosmärtan mycket bättre. Även fast den är intensiv på en del ställen av kroppen kan jag skaffa den i bakgrunden. Jag svär lite åt de värsta ställena. Säger typ Men vad fan åt den.

Så om man sammanfattar det jag skrivit så börjar jag närma mig mitt mående innan min cancerresa. Tjho.

Ha en bra dag!!