Idag när jag vaknade så visste jag faktiskt inte hur jag skulle klara av att gå upp. En sådan jävla värk i hela kroppen. Men efter att stretchat lite så kom jag upp. Och nu efter värktabletterna börjat hjälpa har den intensiva smärtan försvunnit. Nu molar det istället. Men jag är på väg till jobbet nu.

Jag lovade att visa en bild på min vante när första döskallen var färdig. Här är den. Visst ser det ut att bli fint. Där ni ser bara ben där ska tummen bli.

Vi har en zentangle utmaning denna månad. Vet faktiskt inte om det blir så himla bra. Men övning ger fördighet heter det väl.

Ni får ha en bra dag och sänd gärna en god tanke till mig så jag klarar mig genom denna dag.

Fick en timmes sovmorgon för att jag skulle till terapeuten. Så skönt. Det var oxå riktigt skönt att komma hem och maten var färdig. Känns lite lyxigt faktiskt.

Jag har ont. Speciellt i ryggslutet. Jag är trött men jag känner mig stark. Sminket och hörhängerna är på plats. Så jag är redo för dagen. I dag var det första gången på tre veckor som jag funderade ett litet svagt ögpnblick på att stanna hemma. Sa till mig själv att om jag behöver vara hemma så är det väl bättre att vara hemma i en vecka utan barn. Då jag kan pyssla om mig själv ordentligt. Jag hoppas jag tänker nästa vecka så här "om jag orkade jobba heltiden en hel vecka med barnen hemma ska jag väl orka jobba en vecka utan barn". Sen får jag hoppas att veckorna går och helt plötsligt så är det jul och då är jag ledig i två veckor.
Hålla alla tummar att det går. Om det inte går så ör det ingen katastrof heller. Nu tar jag en dag i taget. Kommer klara denna dag. Kommer hem till en överlycklig Moltas och en glad mamma som serverar mig mat. Förhoppningsvis glada killar oxå.

Imorgon tror jag ni får en bild på den första stickade döskallen på mina vantar. Så roligt att sticka mönster tar tid men roligt.

Ha en bra dag.

Ja i dag börjar jag ett nytt kapitel i mitt liv. Är så taggad. Har inte varit starkare psykiskt som nu de senaste åren. Kände mig så här stark precis efter jag beslutade mig för att skiljas för fem och ett halvt år sedan. Vilken resa jag har varit med om dessa fem år. Helt otroligt att jag är där jag är nu om man tänker efter på allt som har hänt. Men jag är nog envisare än en åsna och har lärt känna mig själv så mycket att jag kunde göra denna resa. Har lärt mig enormt mycket. Har verkligen lärt mig att jag behöver inte göra allt. Det behöver inte vara kliniskt rent i hemmet. Allt behöver inte hända på engång. Man kan faktiskt bara sitta och göra ingenting utan att världen går under. Och att vara öppen och prata med i stort sätt alla. Inte vara rädd vad andra tycker. Följa sin inre känsla på vad som är rätt och fel för en själv. Men en sak som min mormor sa till mig är att man ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det håller jag lovar. Att ta små steg framåt och glädjas åt dem. Veta att ibland går det lite bakåt men det gör inget för snart går det framåt igen. Ibland skulle jag vilja lära andra detta. Men man måste alltid utgå från sig själv. Har lärt mig att det är bara jag som kan laga mig själv. Och jag vill leva och vara glad. Kan inte göra allt som jag kunde förut men jag kan göra andra saker nu. Jag har en stark självkänsla och vet att jag är bra. Har skavanker men jobbar på dem.

På ikea fick man fota sig så det såg ut att man var med i omslaget till ikea-katalogen. Vad tycket ni skulle detta omslag sälja?

Har börjat på mina döskalle vantar. Har gjort en så kallad lettisk fläta. Lite krånglig men fin blev den. Åter kommer med ny bild när den första döskallen är klar.

Nu skrev jag ut det och tänker skriva det igen med stora bokstäver ÄNTLIGEN FREDAG. Så skönt att det är veckans sista arbetsdag. Så himla trött. Faktiskt så försov jag mig i morse. Vaknade kl sju utan väckning. Hade lyckats stänga av den. Men hann i väg normal tid ändå. Så sitter på det vanliga tåget nu. Så de på jobbet kommer inte märka att jag har försovit mig hihi.

På tal om jobbet så har jag ett stickprojekt där men det går långsamt. Många ringer och vill säga sina åsikter till höger och vänster och mitt i så här inför valet. Men den är på gång. En sjal till mamma. Ja hon vet om den. Köpte garnerna förra året på pyssel eventet jag var på. Hade tänkt ge henne sjalen förra julen men bättre sent en aldrig.

Pussel nr 2 klart! Ett till innan jag vilar mig från det ett tag.

Igår bad jag mina kollegor att påminna mig om att jag skulle sätta på en tvättmaskin när jag kom hem. Jag gjorde det och hängde tvätten oxå. Denna fina påminnelse hängde på dörren ut från vårat rum.

Som ni ser vi har skoj på jobbet. Uppmuntra varandra och hejjar på varandra. Och så har vi Fredagskram. Så idag blir det kram när vi går hem.

KRAM PÅ ER ALLA

Ont gör det som fan. Men ska klara mig veckan ut. Inget bokat förrän söndag. Så vila och ta det lungt gäller för mig.

Jag har tillfälligt lagt ner broderiet. Räcknat fel fyra gånger så jag måste repa. Så den får ligga och vänta tills jag är redo igen. Har tagit med ett projekt som har legat och väntar över ett år. En sjal ska det bli. Och sticka är det som gäller. Beskrivningen är lite konstig men tänker att det löser sig under gång.

Ben och fötter värker som fan. Fram sidan på smalbenet. Det är en obehaglig värk. Drar ner humöret och energin i mig.

Jag vill verkligen gå ner i vikt nu. Men jag kan inte tokträna för då tar värken över. Och träna så svetten sprutar kan jag inte heller för det triggar igång fibron. Äta ännu mindre inga gosaker alls. Men hur tråkigt blir inte livet då. Måste hitta en balans där intaget är mindre än uttaget utan att trigga fibron.

Balans det är det som är A och O hela tiden. Balans i träning, Balans i matintag, Balans i energi uttag osv. Jag spyr på det. Jag spyr på det ibland. Hitta en balans i livet så man kan leva ett så jävla normalt liv som möjligt med denna jävla idiotiska sjukdom.

Förlåt var tvungen att svära lite. Drömmer om fyra saker i mitt liv just nu. Det är inte i kronologisk ordning. En bil, en hund, flytta till Gotland och en gubbe att dela livet med. Bil och hund handlar om tid och pengar. Gotland tid. Barnen ska växa upp. Gubbe var fan hittar man en sådan.

Ha det!

Och ni andra oxå förstås.

När jag letade efter mina långa benvärmare hittade jag inte bara dem utan mina fina sockar jag stickade förra året. Så nu har mina fötter och väder det varmt och skönt.

Igår när jag hade röjt på hallbänken hittade jag denna.

Tror att killarna har lagt den där för att jag ska kunna beskydda mig när dem är hos sin pappa. Nä troligare tror de att den ska själv skutta in i deras rum utan att de behöver göra det själva. Nähä det går jag inte på de får göra det när de kommer hem på söndag.

På väg till Kista för den näst sista gången med gruppen. Himla sorligt faktisk. Vill fortsätta med dessa gruppträff livet ut typ. Nu är det typ en och halv månad totalt kvar på rehab. Tankar som klarar jag detta eller faller jag efter detta. Troligen så klarar jag det. Jag har blivit så mycket starkare psykisk. Fysik jobbar jag med har nog blivit starkare där oxå eftersom jag kan hantera min smärta på ett annat sätt än förut. Nu kan jag utmana kroppen lite i taget trots värken. Det gör mig starkare. Kan ännu inte ställa mig på ett gym och träna men det kommer.

Ha det bra!

När klockan ringde så bestämde jag mig för att ligga kvar och stanna hemma idag. Efter tio minuter tänkte jag jag bestämmer mig efter jag har duschat. Klädde mig, åt frukost, såg mamma vi bilen. Hon viftade och frågade om jag kunde öppna bommen. Hjälpte henne ner med väskor fick skjuts till stationen och nu sitter jag på pendeln. Jag som inte skulle gå upp. Jag som skulle stanna hemma.

Fötterna är ok. Skavsårsblåsan är öm men ok. Men vaderna helvete vad de gör ont. Antagligen för jag spände dem i går när jag hade ont i fötterna. Satte på mig egen stickade benvärmare för att hålla dem varma.

Vilken snygg matta jag har. Gillar den verkligen. Egentligen är det mammas julmatta som jag har fått ha istället för att den skulle ligga i källaren och inte göra någon glad.

Kom ni ihåg när jag höll på med min egen designade elefant? Till den tilltänkta västen. Men när jag hade lyckats igenom mönstret upptäckte jag att bredden var alldeles för stor. Så här nu börjat om med en mindre storlek på virknålen och lite justering av maskor. Repade inte upp det jag hade gjort till ett nystan utan repar upp eftersom för att inte slita på garnet för mycket. Det är ju iallafall råsilke.

Nu har jag nästan skrivit hela vägen till Stockholm city. Ha en skön torsdag.

Nu känns det att det är i slutet av veckan. Är trött och det går segare. Men bra ändå. Det här blivit varmare och snön är på väg bort. Tyvärr så kommer värken smygande i kroppen. Den känns spänn även fast jag är avslappnad. Jag ska använda mina verktyg jag har lärt mig på rehab. Andas, notera obehaget, putta det vidare, fortsätta att andas och då med magen. Går ganska bra.

Så här såg chokladbanankakan ut. Halva var kvar när jag gick hem i går. Får se om det finns något kvar. Den var rent ut sagt jävligt God.

Moltas viftar på svansen när mamma kommer med tröjan jag har stickat. Vad glad man bli. Ska nog göra en till åt honom.

Nu är golvet i vardagsrummet rent oxå. Denna vecka har jag koncentrerat mig på att dammsuga och tvätta golv. Se ni vad fint det är?

Hade en festmiddag hos min granne igår. Damerna från nyår tog en repris. Vi blev bjudna på vildsvin, underbart gott. Jag hoppade vinet eftersom jag skulle jobba idag. Var nog bra för både nog inte kommit upp ur sängen om jag hade druckit ett glas. Himla trevligt hade vi och det blev lagom sent. Kom alltså i säng i tid. Sovit sådär. Har hostat i natt irriterande. Imorgon är det fredag så en dag till att gå upp för jobba.

Ha det gott