Hur går man vidare i livet efter detta jag har varit med om?

Hur får jag min kropp att inte göra ont när jag rör på mig?

Ska jag bara accepterar värken och fortsätta framåt?

Eller ska jag accepterar att det här är ditt liv nu?

Ingen ork, värk så fort jag rör på mig, svettas som en gris när jag gör det enklaste sak (nu vet jag inte om grisar svettas).

Hur vänder jag på detta?

Jag vet inte. Det är som den viljestyrka jag brukar ha för att komma framåt har rymmt. Kan inte få mig att göra saker. Vill pyssla, men gör jag det nä. Vet inte varför.

Jag är väl i någon slags depression efter det jag har gått igenom. Antagligen helt normalt.

Ut och gå det hjälper mot depression. Ja men då kommer herr fibro fram och säger ajabaja det var inte bra nu måste du straffas men en massa värk. Hur kommer jag runt herr fibro då? Korta promenader? Tycker ju jag har gått korta men värken kommer ändå. Undra om det är bättre med motionscykel.

Men jag är uttråkad. Jag ser samma sak hela tiden. För att bli kreativ måste jag se nya saker. Hur lyckas jag med det när jag inte ens kommer ut runt kvarteret?

Har ett videosamtal den 18 augusti med Centrum för cancerrehabiliteringen. Det blir början på min rehab med sjukvården. Men det är tolv dagar tills dess och sedan tar det väl någon vecka innan det startar.

Jag behöver gör något nu.

Om jag inte gör något nu så sjuker jag ner djupare i depressionen. Och det är ju inte bra.