Sakta, sakta , små, små steg går det framåt. Jag klarar mer och mer. Men det går jävligt långsamt.

Var nyss på en liten promenad (lång för mig) och bena kändes som spaghetti hela vägen. Andades tungt. Men för mindre än en vecka sedan orkade jag inte gå till brevlådan så det går framåt.

Jag orkar göra en del vardagsbestyr oxå. Som i går städade jag fågelburen själv för forsta gången sedan jag började med behandlingen i februari. Ni som nu blev oroliga att fåglarna inte fått städat sedan dess kan lugna er. Killarna har städat åt dem när jag inte kunnat.

Alla säger att jag inte ska tänka eller fokusera på vikten nu. Utan bara koncentrera mig på att få tillbaka konditionen och orken. Jag tycker dem har fel. Ok jag ska väl inte överdriva och hård träna för då triggar jag ju igång fibron. Men börjar äta rätt kan jag väl göra. Jag har gått upp 15 kg på fyra månader. Inte undar på att jag är trött . Kroppen får ju arbeta dubbelt så mycket. Nä börjar dra ned på intaget nu. Har slutat med läsk, och godis hör till fredag och lördag. Även fikabröd hör till dem dagarna. Och så tallrik-metoden hälften grönsaker.

För min psykiska hälsa behöver jag gå ner i vikt. Mår inte bra av att se mig så här stor. Kläderna passar inte. Har inte råd att köpa ny kläder. Så om jag går ner några kilo så passar kläderna. Sen kan jag ju fortsätta så de blir förstora för jag har mindre kläder som väntar på mig.

Eftersom Netflix slutat att sända Sons of anarchy så fick jag serien på dvd av mina barn i födelsedagspresent. Nu har David och jag börjat titta på den. Vibskulle typ titta två avsnitt sedan göra något annat. Men David orkade bara ett. Nu är det någ dax att titta på ett till.

Ha det bra