En vecka till har gått och jag är snart igenom den. Det har varit en kämpig vecka både för kropp och själ.

Värken tog över i tisdag. Hade ont i hela kroppen och inga tabletter hjälpte. Som ett brev med posten kom de jobbiga tankarna efter. Liksom gräver ner mig i det som varit. Ibland får jag svar på saker jag har undrat över, ibland bara jobbiga saker som snurrar runt.

Den här gången har jag nog fått en del insikter om varför jag är som jag är. Det känns lite som en lättnad men det hjälper inte mig framåt just nu. Det kanske gör det senare.

Framtiden. Den tänker jag på en massa. Får höra av andra och mig själv att just nu är det inte tiden inne för förändring. Men att planera en förändring kanske är inne nu. Vad ska jag göra när jag står stadigt på mina ben igen? Vilken förändring vill jag göra? Har idéer men vet inte vad jag ska gå vidare med.

Man får inse att man har nu levt mer än halva livet och det är nu, eller närmsta framtiden som jag har chans att ändra inriktning i livet. Så drömma och planera kan jag göra nu och lite längre fram införliva drömmar och planering.

Tills dess så kämpar jag på med min själ och kropp så de blir starkare och klarar en förändring.

Kram på er.