Ja i dag börjar jag ett nytt kapitel i mitt liv. Är så taggad. Har inte varit starkare psykiskt som nu de senaste åren. Kände mig så här stark precis efter jag beslutade mig för att skiljas för fem och ett halvt år sedan. Vilken resa jag har varit med om dessa fem år. Helt otroligt att jag är där jag är nu om man tänker efter på allt som har hänt. Men jag är nog envisare än en åsna och har lärt känna mig själv så mycket att jag kunde göra denna resa. Har lärt mig enormt mycket. Har verkligen lärt mig att jag behöver inte göra allt. Det behöver inte vara kliniskt rent i hemmet. Allt behöver inte hända på engång. Man kan faktiskt bara sitta och göra ingenting utan att världen går under. Och att vara öppen och prata med i stort sätt alla. Inte vara rädd vad andra tycker. Följa sin inre känsla på vad som är rätt och fel för en själv. Men en sak som min mormor sa till mig är att man ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det håller jag lovar. Att ta små steg framåt och glädjas åt dem. Veta att ibland går det lite bakåt men det gör inget för snart går det framåt igen. Ibland skulle jag vilja lära andra detta. Men man måste alltid utgå från sig själv. Har lärt mig att det är bara jag som kan laga mig själv. Och jag vill leva och vara glad. Kan inte göra allt som jag kunde förut men jag kan göra andra saker nu. Jag har en stark självkänsla och vet att jag är bra. Har skavanker men jobbar på dem.

På ikea fick man fota sig så det såg ut att man var med i omslaget till ikea-katalogen. Vad tycket ni skulle detta omslag sälja?

Har börjat på mina döskalle vantar. Har gjort en så kallad lettisk fläta. Lite krånglig men fin blev den. Åter kommer med ny bild när den första döskallen är klar.