Inatt blev jag överkörd av flera ångvältar. Dels min egen men oxå av några grannar som tror att man kan börja festa runt grillen efter tio och hålla på till två eller senare för tillslut somnade jag. Jag tror inte att de förstår hur mycket ljud tio personer på en går med fyra hus runt stutsar och låter som de är femtio personer som tjoar och skriker. Det var nog inte bara jag som blev störd. Ja jag vet det är sommar och en lördag men ändå. Lite hänsyn får man ta när man bor i en lägenhet med fin gård. Det bor flera runt en. Och det är ingen festanläggning. Slut tjatat på det.

Min Nacka och axlar värker som fan nu. Känner att jag är spännd och fötsökrt slappna av men lyckas inte. Sov halva dagen i går. Tycker inte om att sova så mycket. Men min kropp behöver väl det. Men det känns som en del av mitt liv försvinner på ingenting. Vill ha mer av livet. Nu kommer tårar när jag skriver detta kommer och tänka på mina killar. Vill att de ska ha en rolig mamma. En mamma som är aktiv med dem inte en som. Sover hela tiden.

Blev lite gladare pratade med mamma och Moltas verkar som han börjar känna igen min röst nu. Han slickade på telefonen och sedan somnade han i mammas knä.

Nä få torka tårarna och göra något trevligt i dag. Vad vet jag inte. Men något som piggar upp mig.

Kram på er