acasadipia

Senaste inläggen

Av Pia - Onsdag 28 feb 10:24

Jag tror inte man brukar säga att de som har fibro har skov. Men efter att ha haft fibro i typ 9 år har jag sett ett visst mönster. Brukar ha mer värk på våren och hösten. Det är då jag har längre perioder med hög värk och mina tabletter hjälper inte nämnvärt. Min värk är väderkänslig har jag märkt. Så jag funderar på om kraften vädret mellan vinter/vår och höst/vinter gör så att min värk blir värre och mer långdraget.

Egentligen är det konstigt att man alltid vill hitta orsaken till varför man har värk. Om man inte har fibro så är det inte konstigt att fundera på det. Men har man fibro så är det lite som ok nunär det dax igen. Det är skit jobbigt men tror att det är egentligen lättare att acceptera den och försöka leva vidare.
Man får känna efter känner jag igen värken eller är det något nytt. Känner man igen den acceptera den. Är den ny så undersök den. För även fast man har fibro så kan man ju få andra sjukdomar som gör ont.

Hur jag hanterar denna värk:

Jag vill gärna vara själv. Dra mig inåt och bli ett med värken. Om jag gör det någon dag ok. Men det är inte bra att göra det en längre tid då får man garanterat en depression på köpet.

Att gå ut i hobbyrummet och sitta och pyssla samtidigt lyssna på en bok kan få mig bort från värken ett tag. Den kan ge mig energi att göra annat som vardagssysslor, ta en promenad.

Jag vet att rörelse är bra att lindra värken. Så promenader är bra. Men det är svårt att göra för värken skrikr åt en att inte göra det. Igår hade jag varit ute i hobbyrummet och kom in och mamma var då på väg ut med Moltas. Eftersom jag hade energi så sa jag jag hänger med. När vi gick så gäspade jag nästan hela tiden. Tiden det kändes som om jag skulle gäspa käkarna ur led. Men jag kom ut. Det gjorde ont. Men det var skönt. Fundera om jag skulle ta en runda själv med bra musik i lurarna idag. Vi får se.

Mycket snack om värk. Ni undrar kanske vad jag gör i hobbyrummet?
Just nu duttar jag pärlor. Diamond painting.

En döskalle förstås. En färgglad iallafall. Idag ska jag pyssla med min bujo. Kommer ha temat marskatter. Det har blivit en tration att ha det temat i bujon för mig.

Vet ni jag håller på med min sjunde bujobok. En bok är lika med ett år. Jag är på mitt sjunde bujoår. Jag är imponerad över mig att jag håller i med en sak i så många år utan att tröttna. Har fått vänner via den oxå. Wow.

Jag har en massa saker jag skulle behöva göra. Men värken stoppar mig. Det dåliga samvetet att jag inte gör de saker jag borde tär på mig. Men försöker säga till mig själv. "Just nu är det viktigaste att du tar dig igenom värken. Du dör inte av damm och smutsig. Att du tycker det är ofräscht ok. Men du dör inte av det. Och ingen annan heller. Du kommer att göra det när den värsta värken har gett sig. Så ta hand om dig själv och överlev smärtan."

Det är väl KBT på mitt sätt.

Så nu kära läsare ska jag klä på mig och sedan ta en på mig hörlurarna med bra musik I och ta mig en promenad. Senare idag tar jag tag i bujon.

Ha en bra dag.

Av Pia - Tisdag 20 feb 06:35

Nu är verkligen våren påväg. Hörde fågelkvitter hela vägen till pendeln. Det är ju ett vårtecken.

Har ni tänkt att trötthet kan vara på många olika sätt? Man kan vara trött för man går upp tidigare på morgonen. Man kn vara trött för man har tränat. Ja det finns en massa olika trötthet. De värsta är den utmattad tröttheten. Den så gör en trött både kropp och själ. En annan är den plötsliga tröttheten som känns som någon slår än i huvudet.
Igår var jag utmattad trött. Och det är för att jag inte hade sovit ordentligt på natten. Idag var det först fan måste jag gå upp och sedan ok. Men när jag satte mig på pendeln var det som någon hade slagit mig i huvudet. Kunde knappt hålla upp ögonen.

Ska vila lite innan jag är framme.

Kram

Av Pia - Måndag 19 feb 06:45

Nu önskar verkligen att det ska bli vår. Börjar tröttna på vinter. Eller rättare sagt jag är trött på vintern.

Mamma och jag planterade tomater och snaskpaprika i lördags. Så lit vår känslor har man. Det är bara det att man vill ut och gräva lite i pallkragarna och andra jordplättar. Pyssla och trixa i trädgården. Men helt plötsligt är den här och lika plötsligt försvinner den. Man är aldrig nöjd. Är sugen på att grilla man kanske ska grilla lite korv i helgen.

Förra söndagen är fortfarande konstig för mig. Vad händer? Varför hände det? Varför gick det över så snabbt? Många frågor har jag som jag inte kommer att få svar på. Måste acceptera och gå vidare.

Idag är jag trött har knappt sovit inatt. Hoppas jag orkar mig i genom dagen.

Ha det

Av Pia - Onsdag 14 feb 06:42

Godmorgon klockan är 06.06 och jag sitter på pendeln. Den går från Märsta 06.08 Gick tidigare så jag kunde ta det lungt. Kom 14 minuter innan avgång. Alarmet gick 04.45 Allt innan 05.00 är natt. Men ska få ta det lungt på morgonen och äta frukost, klä på sig och packa väska får man gå upp på natten.

Nu ska jag berätta vad som har hänt mig.

I söndags vaknade upp och mådde bra. Åt frukost roade mig på telefonen. Sedan började jag stor tvätta luft/luftvärmepumpens inne del. Dammsög filter, dammsög hela apparaten faktiskt. De delar man kunde tvättade jag under kranen.De delar jag inte kunde ta lost våt torkade jag. När jag var klar med det så dammade jag tak och väggar i hall och badrum. Sedan var det dax för vila och fylla på med vätska. Satte mig i soffan började sticka lite. Började få lite magknip. Inget konstigt med det. Jag brukar kunna få det när jag ska göra tvåan. Mitt i mina funderingar om jag skulle gå på toa eller i fall knipet skulle ge sig kom David ut och pratade om lunch. Jag sa till honom att mormor skulle komma hen när som helst så vi kunde väl vänta på henne. Det tog en minut så kom hon. Jag reste mig och kände att magknip inte skulle ge sig så jag gick till toan. Där ökade värken, jag började svettas och känna mig matt. Jag var inte orolig för så har det hänt förut. Men ganska snart började jag må illa. Lyckades få tag på en liten hink i har i badrummet. Hulkade med det kom vara upp slem. Mag knipet hade gått över till värk. Nu började jag undra vad fan händer. Jag tänkte om jag reste mig och röde mig lite så kanske magen kommer igång. Satte mig igen men då var jag så matt och svetten rann floder om mig så jag lyckades dra upp trasorna innan jag jag la mig på golvet. Lyckades ropa på hjälp. Mamma kom jag tror hon ringde ambulans ganska snabbt. Jag låg och kved och kände mig helt borta. Svettades forfarande. Kroppen var som gelé. Den var där men jag hade ingen ork att röra mig. De rådde mamma att ge min alvedon. På något sätt fick vi mig det. Ambulansen kom de försökte ta blodtrycket men hade tydligen svårt att få någon bra resultat. De satte dropp och då blev jag lite piggare så jag med hjälp kunde kravla mig upp på båren. Sen iväg till Danderyds akut. Där jag tog emot i ett akutrum. Som I vilken film som helst. De hade svårt att hitta min puls. Ett tag så stod en vid varje handled och vid fötterna innan de kunde hitta den i ljumsken. Men den var svag de Lyckades till slut få några bra blodtryck i armarna och ett ekg och kunde utesluta fel på hjärtat. Värken hade minskat men när de tryckte på magen värkte det ju. Var både där och borta på sammagång. De tog röntgen på magen och de hade en sköterska som var med mig hela undersökningen. Det hittade inget. Jo de såg att jag hade en sten i gallan men det var inte den som bråkade nu. Det verkar som något virus hade inflammerad en del av tarmen mer kunde de inte säga. Mamma hämtade mig senare var väl hemma vid halv åtta. Har varit hemma i två dagar för att vila upp mig. Mår bra i magen är väldigt förundrad över vad som har hänt. Vad plötsligt det kan hända från lite mag knip till att jag hamnade på akuten.

På väg till jobbet som sagt. Känns lite som jag har drömt det som har hänt.

Ha en bra dag!

Av Pia - Tisdag 6 feb 08:04

I fredags gick jag hem i regn. Lördagen hade man lite vårkänslor som höll i sig på söndagen. Men måndag morgon var det vitt ute. Jaha där försvann vårkänslorna. Och idag minus 14,3 grader. Nu är det vinter igen. Vad händer på bilarna när det är kallt? Jo det blir is på rutorna. Alltså det finns många som tror att det räcker att skrapa ett litet hål i isen framför ratten så är det bara tuta och köra. Men jag undrar då hur ser de runt bilen? Om någon kommer från sidan? Det är tydligen inte så viktigt. Tyvärr är det en hel del som gör så. Inte roligt att komma som gångtrafikant och de inte ser än för de inte har orkat skrapat rutorna. Det är ju inte direkt första gången denna vinter som det är i på rutorna.

Ha en bra dag

Av Pia - Fredag 2 feb 06:43

Jag kan sluta drömma om fåtöljen den var alldeles för låg. Man fick typ kryp i och ur den. Men fin är den. Nu undra ni vad det är för fåtölj jag tittat på. Det är denna

Men vet ni vad prov satt en annan oxå så mycket skönare. Jag tror jag ska börja drömma om den istället.

Här kommer bilder på mössan och moltas tröja. I den mindre bilden i bilden är ett foto med blixt så ni ser skillnaden på reflexen på och av.

Och så kudd fodralet. Jag hade varit slarvig med att fästa trådar. Men nu hoppas jag de är fast.

Jag funderar väldigt mycket på alla hundbett som man kan läsa om. Och att man ska ta till hårdhandskarna med det genom att förbjuda vissa raser. Jag tror inte det är där problemet ligger. Det ligger i avel, försäljning och köp. Tycker inte vem som helst ska få driva avel. Och så tycker jag att när man säljer ett djur, alltså inte bara hundar, ska säljaren ha skyldigheter att kolla upp den som ska köpa och köparen har skyldigheter att ta reda på hur man hanterar just det djur man köper. Man har ett ansvar för ett liv. Och då ska man se till att dennes liv blir bra. Och så tycker jag att vi måste lära oss att visa respekt till djur. Man kan väl aldrig få bort oseriösa avel, säljare och ägare. Men man kan minska dem. Om vi går tillbaka till hundar vissa hundraser kanske det skulle krävas utbildning för man ska få ha en. Men problemet ligger oxå i vem ska se så det efterlyser. Just nu funkar inte det. Om jag förstår så finns det inte resurser till det. Men min åsikt kan man skada ett djur så kan man skada en människa. Tror inte steget är så långt.

Jag har tre undulater. De verkar må bra. Jag säger godmorgon och godnatt till dem. Istället för att prata med mig själv så pratar jag med dem. De ingår i familjen lika mycket som mammas hund. Jag har en dagslampa åt dem. Den är tänd mellan 8-20. Går jag upp innan 8 försöker jag vara så tyst och ha så lugna rörelser jag kan så jag inte stör dem förmycket samma på kvällen. På så sätt respekterar jag deras dagsrytm. Så jag håller inte på och byter vatten och fyller på mat dem tiderna som lampan är stängd. Om jag inte kan göra det mellan 8-20 så ber någon annan i familjen att göra det den dagen. Jag har ständigt dåligt samvete för dem. För jag vet att jag kan göra mera för dem. Men det är lite lika samma känsla jag har för mina barn och ibland närmast.
Och det är väl rätt känsla för sitt djur. Man gör så mycket man kan Men man vet att man kan gör mera. Då är de en i familjen. Om vi ska gå längre i tanken så har vi nog den känslan mot oss själv oxå.

Man ska ta hand om sig själv, sina barn, sina djur, sina närmaste och de man möter i livet på det bästa sättet man kan.

Kan man inte ta hand om sig själv, så tror jag det är svårt att ta hand om andra. Så börja med dig själv.

Ha en bra dag och ta hand om er

Av Pia - Torsdag 1 feb 06:54

Tidigt på pendeln. Skönt lite folk. Man kan bre ut sig på två säten.

Har jobbat hemma två dagar och varit hundvakt. Har fått promenader. Men gokorven längtade så efter sin matte så han var låg och sov mest.

Idag ska jag ha kompisdate. Inviga IKEA-restaurangen i gallerian. Kanske hinner jag testa fåtöljen jag blivit lite kär i. Om jag har tur så är den väldigt obekväm så jag kan sluta drömma om den.

Glömde ta bilder men har stickat en tröja till Moltas och en mössa till mamma i reflexgarn. Så nu kommer de att synas när de är ute på kvällarna.
Hittade och lagade ett kuddfodral av mormorsrutor oxå. Så nu är det färgglatt i soffan. Kommer bilder på dessa i ett senare inlägg.

Hur är det med värken. Den är ok. Tabletter hjälper så har en värk som jag står ut med.

Ha en trevlig dag.

Av Pia - Måndag 29 jan 08:13

Förra veckan blev inte som jag tänkt mig.

På väg hem från jobbet i måndags så ramlade jag rakt bak på ryggen. Tror ryggsäcken räddade mitt huvud. Bet mig ordentligt i läppen oxå.

Jag hade haft en mass värk redan innan. Men på tisdagen vaknade jag med en så jävla värk i hela kroppen. Jag lovar det gjorde så ini helvetes ont över allt. 20 på sen skala 0-10. Tänkte att mina tabletter skulle funka. Ok det gick kanske ner till 15 men ingen chans att jag kunde jobba. Tror att fibron triggades efter fallet. Jag blev hemma resten av veckan. På lördagen vaknade jag upp med en värk som jag kunde hantera. Lite som vanligt. Och det har hållit sig på den nivån nu.

Jag hoppas på att värken minskar mera och att jag kan få jobba denba vecka och en massa veckor framåt.

Ha en bra dag

Presentation


Denna blogg handlar om mig och mina intressen samt hur jag kämpar med vardagen.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

a casa di Pia

Gästbok


Skapa flashcards